RJs omkostnadspåslag

Riksbankens jubileumsfond (RJ) har i dagarna meddelat att man i fortsättningen inte accepterar ett högre omkostnadspåslag än 20% på de bidrag man beviljar. Detta står i kontrast till den överenskommelse som tecknats mellan SUHF och forskningsråden och flera andra forskningsfinansiärer, vilka beviljar ett omkostnadspåslag om 35%. RJ motiverar sitt beslut med att deras forskningsprojekt normalt inte kräver laboratorier eller annan dyrbar utrustning och att EU tillämpar 20% omkostnadspåslag. Men Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap, som finansierar samma typ av forskning som RJ, beviljar 35% påslag och alla är överens om att EUs låga påslag är ett problem.

Ett lägre omkostnadspåslag innebär att universitetet och närmast berörd institution måste stå för en större andel av projektets indirekta kostnader. Det betyder att universitetets och institutionernas eget manöverutrymme för att planera forskningens inriktning minskar. Externfinansiären kan som RJ också påpekar därmed finansiera fler projekt och får därmed ett större inflytande över forskningens inriktning. I första hand måste nu fakultetsanslagen höjas så att det kan skapas en bättre balans mellan dessa och de externa forskningsbidragen. RJ borde också ta sitt ansvar för forskningsprojektens indirekta kostnader och jag beklagar att RJ inte velat ansluta sig till den breda överenskommelse som tecknats mellan SUHF och andra stora externfinansiärer.