Uppdrag Granskning

TV-programmet Uppdrag Granskning tog igår upp den högre utbildningen. Budskapet var att denna ofta inte leder till ett relevant jobb eftersom universitet och högskolor i alltför hög utsträckning erbjuder utbildningar som inte efterfrågas av arbetsmarknaden, och att lärosätena är dåliga på att informera om vilka jobbmöjligheter som finns efter utbildningen eller till och med lämnar felaktig sådan information – jag känner dock inte till några sådana exempel på missvisande information från Stockholms universitet och programmets exempel kom från andra lärosäten.

Boven i dramat sägs vara resurstilldelningssystemet. Jag har kommenterat detta tidigare, till exempel i blogg 6 december förra året. Förra året framfördes ofta den ståndpunkten, inte minst från Högskoleverket, att det nuvarande dimensioneringssystemet baserat på studenternas efterfrågan måste bytas mot ett baserat på arbetsmarknadens behov. Kraven på en sådan förändring verkar nu lyckligtvis ha övergivits och utbildningsministern gav också i Uppdrag Granskning starkt stöd för att studenternas efterfrågan ska vara vägledande vid dimensionering av utbildningen. Jag håller helt med. Jag instämmer också i programmets budskap att universitet och högskolor måste bli bättre på att informera om jobbmöjligheterna efter utbildningen.

Andra budskap som framfördes i programmet var att examinationskraven sänkts för att lärosätena ska klara utbildningsuppdraget och att utbildningen utarmats på grund av den urholkade studentpengen (ersättningen per student). Jag har även kommenterat detta tidigare, beträffande examinationskraven se blogg 20 december förra året, beträffande studentpengen se blogg 7 juni i år. Regeringen har hittills helt prioriterat en utbyggnad av antalet högskoleplatser framför en höjning av studentpengen, trots protester från oppositionen, och utbildningsministern blev rejält pressad i Uppdrag Granskning när den låga studentpengen kom upp till diskussion. Det måste bli en ordentlig höjning.