Universitetens styrning

Högskoleverket har idag haft ett seminarium för rektorer och styrelseordförande om universitetens och högskolornas styrning. Statssekreteraren Peter Honeth medverkade och svarade på frågor om regeringens tilltänkta politik på området. Inriktningen är att lärosätenas självbestämmande skall öka. Möjligheten att ge lärosätena en särskild status skild från övriga statliga myndigheter ska ses över. Det framgick att nuvarande styrelser kommer att få ett förlängt mandat åtminstone till 1 mars, eventuellt ytterligare några månader men knappast längre än till 1 juli. De därpå tillträdande nya externa ledamöterna ska utses av regeringen på förslag av rektor efter någon form av öppen förslagsprocess. Det är dock oklart vilka eventuella regler som kommer att gälla för en sådan process. Kravet på att de externa ledamöterna ska vara i majoritet kommer att tas bort. Rektor ska kunna vara styrelsens ordförande. Just detta orsakade mycket debatt på seminariet, och många inlägg från såväl rektorer som styrelseordförande. Många menade att en sådan ordning leder till oklara ansvarsförhållanden. Statssekreteraren menade dock att problemet redan finns idag, eftersom rektor är ledamot av styrelsen, och att det knappast blir större om rektor är ordförande. Det råder delade meningar om detta, men det blir kanske ingen stor fråga i praktiken, eftersom de flesta rektorer redan deklarerat att de avstår från att vara styrelseordförande. Som jag tidigare meddelat, så tycker jag själv att det är bra med mindre reglering och fler möjligheter till alternativa styrformer, men jag har ingen önskan att själv vara styrelseordförande.