Full kostnadstäckning

”Pengar är inte allt” var rubriken för ett forskningspolitiskt seminarium idag i arrangemang av Stiftelsen för strategisk forskning. Jag var inbjuden att tala om universitetens interna styrning. Andra debattörer var rektor för Göteborgs universitet Pam Fredman och ERC-ledamoten Carl-Henrik Heldin. Det handlade naturligtvis en hel del om pengar, trots seminariets rubrik. Både Pam Fredman och jag underströk vikten av full kostnadstäckning för externfinansierade projekt.

En vanlig åsikt är att det är väl inte mer än rimligt att universiteten medfinansierar de externa projekten, eller åtminstone nöjer sig med marginalkostnaden för extra indirekta kostnader – full kostnadstäckning är det verkligen nödvändigt? Ja, det är det, om det överhuvudtaget ska finnas kvar några resurser för universitetets, fakulteternas och institutionernas egna satsningar. Volymen av universitetens externfinansiering är idag så omfattande att fakultetsanslagen lätt förbrukas för projektens indirekta kostnader om principen om full kostnadstäckning överges.

Riksbankens jubileumsfond har nyligen inbjudit Uppsala, Lunds, Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet att nominera forskare för en särskild satsning finansierad av jubileumsfonden. Haken är att jubileumsfonden kräver medfinansiering; jubileumsfonden accepterar inte principen om full kostnadstäckning. Universiteten är dock enligt instruktion från regeringen skyldiga att upprätthålla principen. Det finns också goda sakskäl, enligt ovan, att värna om denna. Rektorerna för nämnda fem universitet har därför, så länge kravet på medfinansiering kvarstår, tillsammans avböjt jubileumsfondens inbjudan.