Full kostnadstäckning

SUHFs (Sveriges universitets- och högskoleförbund) tidigare arbetsgrupp för full kostnadstäckning har lagt fram ett förslag till redovisningsmodell för ett forskningsprojekts totala kostnader, en förutsättning för att uppnå full kostnadstäckning. SUHFs förbundsförsamling har den 19 mars ställt sig bakom förslaget och uppdragit åt SUHFs styrelse att utveckla modellen för att vid höstens förbundsförsamling ta ställning till en rekommendation till lärosätena i frågan. SUHFs styrelse har tillsatt en ny styrgrupp för att driva arbetet med utveckling av modellen vidare. Jag är ordförande i styrgruppen. Vi kommer i början av maj att träffa företrädare för Wallenbergsstiftelsen, Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet för att med dem diskutera hur vi tillsammans ska fortsätta detta arbete. Jag kommer även att ta upp saken vid det s k Huvudmannarådet för Wallenbergsstiftelsen den 18 april.

Senaste numret av Universitetsläraren tar upp redovisningsmodellen. SULF gör gällande att den tidsredovisning som är en förutsättning för modellen tillkommit som ett inlägg i den aktuella frågan om lärarnas arbetstider, en fråga som diskuteras mellan Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna. Det är förvisso en viktig fråga, men arbetsgruppen för full kostnadstäckning och den föreslagna redovisningsmodellen har ingenting alls med den saken att göra. De indirekta kostnaderna för ett projekt är naturligtvis relaterade till projektets omfattning. Då måste man också ha någon form av redovisning av hur mycket tid inblandade personer lägger ner på projektet. Detta framgår tydligt om man läser rapporten. Det är inte konstigare än det man redan nu gör när man redovisar eller ansöker om medel för ett forskningsprojekt, nämligen att uppge hur stor del av arbetstiden man beräknar för eller lagt ned på projektet.