Forskningsfusk

SUHF och Vetenskapsrådet redovisar idag på DN Debatt ett gemensamt förslag om en ny instans som ska granska universitet och högskolors hantering av vetenskaplig oredlighet. Idag gäller att det är lärosätena själva som ska utreda misstanke om oredlighet och vidta åtgärder, och meningen är att denna ordning ska fortsätta. Nyheten är att ett överordnat organ ska kunna granska och uttala sig om lärosätenas hantering av enskilda fall, efter anmälan från berörda parter. Det är alltså inte frågan om en ordinär överklagandeinstans som själv avgör och bestämmer eventuella påföljder. Frågan om hantering av vetenskaplig oredlighet väcktes för flera år sedan inom Vetenskapsrådet och har alltså nu utmynnat i ett med SUHF gemensamt förslag som överlämnas till regeringen. Om det genomförs bör förslaget kunna bidra till att öka trovärdigheten för hur lärosätena hanterar vetenskaplig oredlighet och det är bra. Risken är väl att den nya instansen får rätt mycket att göra – samtliga inblandade parter brukar ju sällan vara nöjda med ett beslut i frågor av denna karaktär. I DN-artikeln talas om en fristående myndighet. Jag tycker att den föreslagna granskningsinstansen bör placeras på Vetenskapsrådet. Det räcker med myndigheter och överordnade organ som ska styra och ställa med lärosätena.