Resursutredningen och Befattningsutredningen

Resursutredningen (Dan Brändström) och befattningsutredningen (Ann Numhauser-Henning) har idag haft ett nationellt informationsmöte på Stockholms universitet. Cirka 150 personer från praktiskt taget alla lärosäten var närvarande. Det hela började med resursutredningen. Lärosätena ska tilldelas ett anslag för både forskning och utbildning, ett anslag som ska omprövas vart fjärde år på så sätt att hälften av forskningsmedlen konkurrensprövas och hälften av utbildningsmedlen resultatprövas. Medlen för studiestöd i forskarutbildningen som idag hör till forskningsanslaget förs från detta tillsammans med en del av forskningsmedlen (som behövs för doktorandernas forskning) till utbildningsdelen av det totala anslaget. Enligt förslaget flyttas 35% av universitetens forskningsanslag till utbildningsdelen av det nya anslaget. Hur konkurrensprövningen av forskningsmedlen ska gå till är inte klart, men omfattningen på erhållna externa anslag, citering av publikationer (den norska modellen nämns som en möjlighet) och någon form av peer review arrangerad av ett fristående organ (en ”intermediär” mellan lärosäten och departement) ska ingå.

Resultatprövningen av utbildningen blir i huvudsak som idag, dvs kvantitetsrelaterad genom helårsstudenter och helårsprestationer. Forskarutbildningen blir också en del av denna resultatprövning (vi får ett nytt ord, hådar=helårsdoktorander). Studentpengen ska göras om och beräknas efter undervisningens karaktär, inte efter ämnesområde. Lägsta studentpengen ska vara 50000 kr per student och år och beräknas då räcka till cirka 6 föreläsningstimmar och 3 seminarietimmar per vecka (det var också så den lägsta studentpengen beräknades då det nuvarande systemet infördes). För mer krävande typer av undervisning ska det finnas tre tilläggsnivåer om ytterligare 10000, 35000 eller 85000 kr. Höjningen av studentpengen ska finansieras med ett minskat antal platser. Beträffande den av utbildningsministern efterfrågade kvalitetskomponenten i tilldelningen av utbildningsmedel svarade Dan Brändström att ”vi har inte givit upp men det är inte lätt”. Några konkreta förslag finns inte. Mätning av studenternas framgång i att få relevant anställning efter utbildningen nämndes som en tänkbar möjlighet.

Sammanfattningsvis tycker jag att det som hittills föreslagits av resursutredningen förefaller rimligt. De stora frågetecknen kvarstår emellertid, kring peer review av forskningen och hur den s k ”intermediären” organiseras, och kring kvalitetskomponenten i utbildningsmedlen. Vidare, eftersom det är just en resursutredning är det viktigt att inte glömma bort resursernas omfattning, även om utredningen inte har mandat att föreslå utökade resurser. När ska vi slippa den årliga besparingen som finns inbakad i en otillräcklig pris- och löneomräkning och när ska regeringen leva upp till löftet att avsätta 1 % av BNP till forskning? Detta är berättigade frågor som väcktes i auditoriet. Och hur ska lärosätena klara de växande med- och efterfinansieringskraven som följer med externa bidrag, och vad ska ske med regleringsbrevens direktiv om full kostnadstäckning av externfinansierade forskningsprojekt?

Befattningsutredningen är inriktad på att skapa en, eller snarare flera alternativa, akademiska karriärvägar efter doktorsexamen och efter en eventuell tidsbegränsad anställning som postdoktor. Det blir inget undantag för forskare från de nya LAS-reglerna – visstidsanställda forskare blir alltså tillsvidareförordnade efter 24 månader (inklusive deltid, föräldra- och sjukledighet). En ny tjänst – biträdande professor – införs mellan lektor och professor. (Vem har beställt den tjänsten?) En lektor kan söka befordran till biträdande professor och en biträdande professor kan söka befordran till professor. Tillsvidareförordnade forskare ska också kunna söka befordran till biträdande professor eller professor. Forskarassistent avskaffas och ersätts med biträdande lektor – som sådan ska man efter fyra år ha rätt till tillsvidareförordnade om man uppfyller specificerade kompetenskrav. En biträdande lektor som klarar dessa krav tillsvidareförordnas som biträdande professor utan att först vara lektor. Överklagandenämnden för högskolan ser ut att bli kvar.

Jag uppfattar att befattningsutredningen är starkt fokuserad på individens möjligheter och rättigheter att tillsvidareförordnas och befordras till nya tjänster ända fram till professor. Jag saknar ett resonemang kring lärosätets (universitets- och högskoleledningens, fakultetsledningarnas, institutionsledningarnas) möjligheter och skyldigheter att på bästa sätt bemanna lärosätet för att lösa dess verksamhetsuppgifter. Med det nuvarande förslaget kommer uppsägningar på grund av arbetsbrist bli en vanligare företeelse, även på professorsnivån. Den akademiska rörligheten blir ännu mer begränsad än idag, inte bara på grund av möjligheten att fullborda en hel akademisk karriär på ett enda lärosäte – just denna möjlighet kommer att ta betydande resurser i anspråk och därmed begränsa lärosätets möjlighet till utlysningar. Befattningsutredningen har dock ett förslag som underlättar lärosätesledningens arbete, ett kallelseförfarande ska återinföras, dvs en möjlighet – om särskilda skäl finns – att direkt anställa framstående lärare eller forskare utan tvingande utlysningsförfarande.

Annonser