Studentpengen

Anslaget till grundutbildningen höjs med 240 miljoner kr från och med nästa år meddelas nu från regeringen. Fördelningen görs främst till humaniora och samhällsvetenskap vilket innebär att Stockholms universitet får en förhållandevis stor andel, närmare 28 miljoner kr, eftersom vi har omfattande undervisning inom dessa områden. Det är ändå för lite. Vårt totala grundutbildningsanslag överstiger en miljard kr, varför höjningen utgör ett par procent. Det hjälper till att täcka lönekostnadsökningarna – vilket den årliga pris- och löneomräkningen som bekant inte gör – och kan därmed bromsa upp den sedan länge pågående urholkningen av grundutbildningen. 

Nu är det ju meningen att pengarna ska satsas där ersättningen per student (studentpengen) är som lägst. Regeringen skriver i pressmeddelandet att pengarna ska räcka till en drygt tioprocentig höjning inom humaniora och samhällsvetenskap. I pressmeddelandet noteras att det finns utbildningar där pengarna bara räcker till ett fåtal undervisningstimmar i veckan. Då är också 10% en för liten höjning. Jag instämmer med Sveriges förenade studentkårer i deras kommentar.

Den förra regeringen genomförde en omfattande utbyggnad av grundutbildningen vid universitet och högskolor men det var en satsning på antalet platser, inte på ersättningen per student, som under lång tid legat kvar på en alltför låg nivå. Till slut blev utbyggnaden så stor att antalet platser nu överstiger efterfrågan. Det innebär att universitet och högskolor kan komma att behöva betala tillbaka cirka en miljard i grundutbildningsmedel till statskassan. Lars Leijonborg har upprepade gånger förklarat att han velat använda dessa pengar för att höja studentpengen och därmed kvaliteten i grundutbildningen. Men varför bara en fjärdedel av denna miljard? Vart tar resten av pengarna vägen?