Fria forskningsresurser

DN skriver idag på ledarplats om fria forskningsresurser – nya resurser måste gå direkt till universitetsfakulteterna utan öronmärkningar skriver DN. Tack för det! Det skriver också Högskoleverket i sitt remissvar till forskningsfinansieringsutredningen. De interna forskningsresurserna (fakultetsanslagen) är alldeles för knappa i förhållande till de externa (rådsanslagen mm), i synnerhet mot bakgrund av externfinansiärernas omfattande medfinansieringskrav. I tidigare forskningspropositioner har staten ökat forskningsrådens resurser med instruktionen att dessa nya medel ska kanaliseras till lärosätenas starka forskningsmiljöer. Tanken var att dessa nya medel skulle fördelas permanent till lärosätena och på så sätt förstärka fakultetsanslagen. Så har det inte blivit. De så kallade Linnebidragen är tidsbegränsade bidrag till etablerade miljöer med stora med- och efterfinansieringskrav på fakultetsanslagen. Fakulteternas handlingsutrymme för nysatsningar har därigenom blivit ännu mindre i stället för större som det från början var tänkt. Det är hög tid att åtgärda detta.

Annonser

3 thoughts on “Fria forskningsresurser

  1. NILLA RÖHR

    Jag blev lite nyfiken på hur anslagen till forskare fördelas och den styrning av dessa kontra finaseriengsaspekten och grad av autonomi hos den enskilda individen eller forskningsgruppen kontra institutionen som helhet.Att först ge med ena handen (=centralstyrning,byråkrati,handlingsåter-hållsamhet) för att sedan kräva hela handen plus mer därtill om det hela inte går på plus vad gäller både vetenskapliga resultat samt balansräkning är väl inte direkt innovativt på något plan. Innovationer skapas inte inom en styrd budget…de är en process där både bakslag och framgång förhoppningsvis leder till nya upptäcker.. Det verkar på mig som att hoppa i en säck med pengar och sedan när den är slut och resultaten inte uppnåtts får man fylla på den själv . … Jag tycker från min neutrala position som vanlig student att medlen borde tilldelas fakulteterna utan direkt centralstyrning med en ökad grad av autonomi för enskilda samt än bättre kommunikation mellan givare och motagare. Ett ökat handlingsutrymme innebär förstås ansvar-men det ökar också engagemanget hos enskilda forskare att verkligen ”lyckas” inte i kvantitativa termer enbart utan att som forskare verkligen bidra med något på ett reellt och vetenskapligt sätt. Receptet bör inte vara indirekt centralstyrning och kontroll utan positiva forkningsmiljöer med ett stort eget ansvar inom ramen för förverkligandet av UNIVERSITETET som en historisk kraft och framtida innovatör vad gäller att utveckla goda forskningsresultat inom de olika fakulteterna…Anslagna pengar måste tilåtas ”flöda” inte enbart till etablerade miljöer utan dit där de gör störst nytta och därmed total samhällsnytta… Om man bortser från just denna aspekt tycker jag också att den totala graden av frihet måste öka på alla plan…. Ett standardsvar jag ofta får när jag frågar enkla frågor på universitet är… jag vet inte! Ett universitet där elever tillåts vara kreativa ,innovativa och ifrågsätter…leder till många kreativa ,innovativa forskare… Hoppas att regeringen verkligen genomför sin politik…..inte bara för att de vill bli valda till en ny mandatperiod… NILLA

  2. NILLA RÖHR

    Jag blev lite nyfiken på hur anslagen till forskare fördelas och den styrning av dessa kontra finaseriengsaspekten och grad av autonomi hos den enskilda individen eller forskningsgruppen kontra institutionen som helhet.Att först ge med ena handen (=centralstyrning,byråkrati,handlingsåter-hållsamhet) för att sedan kräva hela handen plus mer därtill om det hela inte går på plus vad gäller både vetenskapliga resultat samt balansräkning är väl inte direkt innovativt på något plan. Innovationer skapas inte inom en styrd budget…de är en process där både bakslag och framgång förhoppningsvis leder till nya upptäcker.. Det verkar på mig som att hoppa i en säck med pengar och sedan när den är slut och resultaten inte uppnåtts får man fylla på den själv . … Jag tycker från min neutrala position som vanlig student att medlen borde tilldelas fakulteterna utan direkt centralstyrning med en ökad grad av autonomi för enskilda samt än bättre kommunikation mellan givare och motagare. Ett ökat handlingsutrymme innebär förstås ansvar-men det ökar också engagemanget hos enskilda forskare att verkligen ”lyckas” inte i kvantitativa termer enbart utan att som forskare verkligen bidra med något på ett reellt och vetenskapligt sätt. Receptet bör inte vara indirekt centralstyrning och kontroll utan positiva forkningsmiljöer med ett stort eget ansvar inom ramen för förverkligandet av UNIVERSITETET som en historisk kraft och framtida innovatör vad gäller att utveckla goda forskningsresultat inom de olika fakulteterna…Anslagna pengar måste tilåtas ”flöda” inte enbart till etablerade miljöer utan dit där de gör störst nytta och därmed total samhällsnytta… Om man bortser från just denna aspekt tycker jag också att den totala graden av frihet måste öka på alla plan…. Ett standardsvar jag ofta får när jag frågar enkla frågor på universitet är… jag vet inte! Ett universitet där elever tillåts vara kreativa ,innovativa och ifrågsätter…leder till många kreativa ,innovativa forskare… Hoppas att regeringen verkligen genomför sin politik…..inte bara för att de vill bli valda till en ny mandatperiod… NILLA

  3. NILLA RÖHR

    Jag kunde inte ungå att sätta ”luppen” även på forskningsrådens agerande. Vad innebär det att vara lyhörd för tidens krav? Någon vis kvinna tycks viska i mitt öra! ”The guiding principle of political dialogue is the recognition ,if not celebration of differance it-self” (A -philips)—att vara lyhörd för tidens krav innebär inte att förneka det förflutna, de innovationer och de professorer som frambringat de som sedermera sitter i dessa råd.. utan en sund och hållbar utveckling bygger på ett dialektiskt förhållnngsätt mellan det historiska,det kreativa,de som skapat möjligheterna och de som dragit nytta av dem. För mig verkar det som de bytt ”utpräglad skepsis och kritisk prövning” mot ”besserwisser-mentalitet” och kunskap i syfte att öka både den egna makten och även den politiska för egen vinnings skull. Det var den känsla jag fick att man komersialiserat den egna kunskapen och moralen. Nu har jag ju aldrig bevistat något sådant möte men den kommentar jag fick läsa var ju rätt bedrövlig. Kunskap handlar om insikt oavsett på vilken nivå man befinner sig i den akademiska karriären. . Det handlar också om moral och etik. Vem säger att att etablerad forskningsmiljöer genererar bättre resultat.Jag tror tvärtom de tenderar att strypa kreativiteten och stagnera resultat till förmån för inovation och nytänkande. kanske krävs det en radikal förändring även här.–ja det är ju rent av nödvändigt… Faktiskt är det så att många av våra världsledande uppfinningar har spunnit fram –av fattiga innovatörer—men de hade något som många av dagens komersialiserade och politiserade styrelsemedlemmar saknar-En etik och moral samt en känsla för att ett kollektivt framtida ansvar. Med en sådan forskarpolitik är det väl inte konstigt att man får problem. Vill de inte kalla fakulteterna för sitt rätta namn…. Döp om dem till –tja ..??? något modernt som ”forum for faculty.specialists-”–ja vad som helst som associerar till sunt fönuft…Att bita den hand söm gött en kan ju aldrig vara en hållbar strategi utan att hylla olikhet måste inkludera även olikheter från det förflutna,samtiden och även framtida sådana på flera olika plan.Att säga att ett råd som agerar självgott är bättre än en fakultet bara för att den har en gammamodig form är som att säga att jesus är bättre i ny tappning…och gestaltning(om han någonsin fanns) med det får vi väl tro på. …Hoppas regeringen har en riktigt bra utredning på gång-inte bara pengar att dela ut. Lycka till!

    ps.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s