Riksrevisionen och Högskoleverket

Riksrevisionen har granskat kvaliteten i 35 utbildningar inom fyra ämnen vid 22 universitet och högskolor i landet. Är inte detta Högskoleverkets uppgift? Jo naturligtvis, och det hela förefaller vara ett uttryck för ett djupt misstroende från Riksrevisionen för hur Högskoleverket löser sin uppgift, annars kunde ju Riksrevisionen nöja sig med att läsa Högskoleverkets rapporter i stället för att göra granskningen själv. Och om Riksrevisionen är missnöjd med Högskoleverket, borde man inte granska Högskoleverket i stället för lärosätena? Riksrevisionens rapport fokuserar på ”regeringens insatser för att säkerställa kunskap om kvaliteten i grundläggande högre utbildning”. Riksrevisionen menar att det varken finns belägg för bristande kvalitet eller genomgående hög kvalitet (det går inte läsa ut något om enskilda lärosäten) och regeringen rekommenderas därför att utöka återrapporteringskraven på lärosätena – jag hade hoppats att utvecklingen skulle gå i andra riktningen – och instruera Högskoleverket att fokusera på resultat- och resursaspekter samt internationella jämförelser.

Annonser

2 thoughts on “Riksrevisionen och Högskoleverket

  1. NILLA RÖHR

    Tycker Dina synpunkter är mycket klarsynta och om riksrevisionen vill försäkra sig om att regeringens tillskott av pengar skall ha både reell och politisk effekt (och inte bara det senare) så borde de ju först skapa bättre index för jämförelser både nationellt och internationellt. Själv måste jag lämna stockholms universitet av personliga skäl trots att jag finner lärarna och min utbildning som en av de mest attraktiva oavsett stockholms universitets rakning på olika internationella listor. Hur attraktiv utbildningen blir är ju också en form av positivt och negativt utbyte mellan lärare och elev. Om det inte räcker med kvalitetsuppföljning på enskilda utbildningar så borde det följaktligen kunnas göra vidare fokusering på de aspekter Du nämner samt kanske även ifrågasätta högskoleverkets nuvarande kompetens och bidragande med policyverktyg och resursmätning vilket vore mer logiskt. Skall det bli genomgående goda resultat på utbildningarna så krävs det mångdimensionella analyser och en vilja tillförändring/utveckling hos många inblandade. Främst internationella ,jämförbara index samt intresse för att bilda forum för att se över dessa frågor.

  2. Fredrik Oldsjö

    Ja, det är udda att Riksrevisionen granskar lärosätenas utbildningar. Samtidigt är resultaten intressanta. Det finns ett tydligt fokus på kvalitet snarare än kvantitativa mått i deras studie (enkäter till studenter och lärare samt ämnesexperters analys av examinationsuppgifter + övrig kursinformation utifrån en hierarkisk modell för kunskap). Några resultat:
    1. lärosätenas återrapportering har handlat om kvalitetsarbete snarare än faktisk kvalitet,
    2. studenterna tycker att lärarna genomgående har hög akademisk kompetens men ger i många fall underkänt åt deras pedagogiska skicklighet,
    3. lärarna ser stora brister i studenternas förkunskaper,
    4. lärarna efterfrågar bättre förutsättningar för utbildningen (mer resurser och undervisningstid) och skattar sin egen insats högt utifrån förutsättningarna,
    5. andelen disputerade lärare påverkar varken studenternas eller lärarnas kvalitetsomdömen. Doktorsexamen är ett för endimensionellt mått på förmågan att undervisa på vetenskaplig grund och ha ett vetenskapligt förhållningssätt till undervisning och lärande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s