Forskningspropositionen

Forskningspropositionen presenteras i dag vid presskonferens i Rosenbad. Eftersom jag när detta skrivs inte hunnit kolla alla siffror i propositionstexten får ni ta uppgifterna här med en viss reservation. Propositionen innehåller två stora satsningar, en nivåhöjning av forskningsanslagen direkt till lärosätena med sammanlagt 1550 mkr fr o m år 2012, cirka hälften redan fr o m nästa år, samt strategiska forskningssatsningar sammanlagt motsvarande en nivåhöjning om 1800 mkr fr o m 2012. Den sammanlagda utökningen av de statliga forskningsresurserna är ungefär dubbelt så stor som vid föregående forskningsproposition och mycket går direkt till lärosätena. Det är positivt.

Höjning av forskningsanslagen

Höjningen av forskningsanslagen fördelas på lärosätena enligt två indikatorer, totala externa medel och publikationer/citeringar. Publikationer/citeringar beräknas enligt Resursutredningens förslag (se tidigare blogg). Eftersom indikatorerna gynnar lärosäten med medicin och teknik uppräknas värden för humaniora/samhällsvetenskap med en faktor 2, för naturvetenskap med 1.5 och för allt övrigt som inte är medicin eller teknik med 1.1; medicin och teknik har faktorn 1. Fr o m år 2009 gäller fördelningssystemet nya medel, fr o m 2010 ska även 10% av nuvarande anslag läggas in i systemet.

Jag menar att detta är ett dåligt system. Det missgynnar humaniora och samhällsvetenskap, trots omräkningsfaktorerna. Det är ett kvantitetsrelaterat snarare än ett kvalitetsrelaterat omfördelningssystem. Nåväl, eftersom det handlar om att fördela rätt mycket nya forskningspengar, en genomsnittlig nivåhöjning med 14% fr o m år 2012 så blir utfallet positivt för de flesta. Stockholms universitet beräknas få ytterligare cirka 66 mkr fr o m nästa år och lika mycket eller sammanlagt cirka 127 mkr fr o m år 2012. Det motsvarar en nivåhöjning om knappt 11%.

Strategiska forskningssatsningar

De strategiska satsningarna omfattar 25 snävt definierade områden. Resurserna ska sökas av lärosätena i vår och ansökningarna bedömas av Vetenskapsrådet och andra. Regeringen ska sedan fördela medlen som permanenta förstärkningar till de lärosäten vars ansökningar prioriterats högst. Här är hela listan på områden: Molekylära biovetenskaper, Stamceller, Diabetes, Neurovetenskap, Epidemiologi, Cancer, Psykiatri, Vårdforskning, Nanovetenskap, E-vetenskap, Materialvetenskap, Produktionsteknik, IT och kommunikation, Transportforskning, Flyg, Rymdforskning, Energi, Hållbart nyttjande av naturresurser, Effekter på naturresurser, ekosystemtjänster och biologisk mångfald, Klimatmodeller, Havsmiljöforskning, Säkerhet och krisberedskap, Förutsättningar för tillväxt, Politiskt viktiga geografiska regioner.

Urvalet är politiskt bestämt. Visst är det rimligt att regering och riksdag har ett övergripande inflytande över forskningens inriktning men här har det gått alldeles för långt. Det är uppenbart att forskningsministern tvingats acceptera en rad beställningar på skarpt öronmärkta områden för att få med sig andra ministrar på de utökade forskningsresurserna. Denna typ av detaljerad politisk toppstyrning är inte vad svensk forskning behöver. Vi får göra det bästa av situationen och samla styrkorna inför vårens ansökningsprocess.

5 thoughts on “Forskningspropositionen

  1. Thomas Arctaedius

    Det är med besvikelse jag läser i propositionen att regeringen satsar pengarna till nyttiggörande och Holdingbolagsverksamhet enbart till universitet med omfattande forskning inom medicin eller teknik, dvs inte Stockholms universitet.
    Att satsningar på nyttiggörande och innovation inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap prioriteras ned på detta sätt är oroväckande. Vårt arbete med innovationsstöd som inkluderar humaniora och samhällsvetenskap har tydligt visat på potentialen för innovation och samverkan inom dessa vetenskapsområden. Jag tror att propositionens förslag bevarar och stärker en föråldrad syn på innovationer och företagande som något begränsat till produkter från teknik och medicin.

  2. Prof Thomas Helleday

    Resurser ska fördelas efter bl a citeringar, vilket skapar likriktning även inom naturvetenskap, medicin och teknik. Forskare som studerar nya mekanismer (som kan ge Nobelpris) belönas inte, medan de forskare som följer andras spår får mycket resurser eftersom de är i stora etablerade områden. Nej Lars Lejonborg – detta kommer inte leda till svenska Nobelpris.

  3. Åsa Karlström

    Jag tycker att det verkar än mer som om de enda områden man vill satsa på att teknik och medicin (samt viss naturvetenskap) men absolut inte grundforskning.

    Som biolog/infektionssjukdomsforskare förväntas jag väl vara nöjd men jag är bekymrad över att vi i så stor utsträckning fortsätter att sätta humaniora och samhällsvetenskaplig forskning på undantag. Det är i mångt och mycket viktiga områden som ”korsbefruktar” andra vetenskaper. Om inte annat så tydligast i vetenskapligt förhållningssätt och teoribildning.

    Att enbart stirra sig blind på citeringar i internationella tidskrifter gör att vi snart inte har någon forskning om t.ex. vårt eget hörn i världen. Och inte heller några projekt inom grundforskning, detta som vi alla behöver för att ”bygga vidare på” för att göra de där stora innovationerna.

  4. Bo Malmberg

    Enligt tabellen på sidan 59 minskas SU:s anslag genom omfördelningen. Detta trots att SU enligt resursutredningen (Tabell C, sidan 443) ligger högst när det gäller fältjusterad citeringsgrad. Har ni lyckats reda ut vad som ligger bakom den negativa omfördelningen? Har SU för lite externa anslag?

  5. Sophia Ekengren

    Jag finner det skrämmande hur förutsägbara, trista och ”o-modiga” de prioriteringsområden som vår regering lanserat är.
    Vi är ett forskningsmässigt priviligerat, –men litet land, och borde hellre satsa våra resurser innovativt, snarare än att skvalpa i bakvattnet på de rådande forskningstrenderna. Jag håller med Thomas Helleday, inom dessa politiskt korrekta modeord lägrar inga framtida Nobelpris.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s