Bibliometri

Vår bibliometriker Per Ahlgren har gjort en citeringsanalys av publikationerna 2005-2007 från 20 institutioner på naturvetenskaplig fakultet och 6 på samhällsvetenskaplig fakultet. Urvalet är bestämt av att det är dessa 26 som bedömdes ha ett tillräckligt stort antal artiklar (minst 30) de nämnda åren för att göra en analys meningsfull. Artiklarna från nästan alla institutionerna citeras mer än genomsnittet för de tidskrifter i vilka man publicerar. Bäst citerade är artiklarna från institutionerna för organisk kemi, systemekologi, fysik, tillämpad miljövetenskap, genetik/mikrobiologi/toxikologi, astronomi, meteorologi samt social forskning (SOFI).

Min rektorskollega i Umeå har fäst min uppmärksamhet på de rankinglistor över europeiska universitet som publiceras av de inom bibliometri ledande forskargrupperna i Leiden. Det finns olika listor baserade på antalet publikationer, antalet citeringar och fältnormaliserad citeringsgrad, den s k kronindikatorn. Vi kommer inte högt på listor sorterade efter de två första kvantitativa indikatorerna men på plats 38 av 250 enligt kronindikatorn som anses vara det bästa mätvärdet på publiceringens genomslagskraft. Vi är högst på listan av de svenska universiteten, men nog borde väl svenska universitet ligga ännu bättre till.

Citeringsanalyser är meningsfulla och intressanta inom medicin, naturvetenskap, och delar av teknik- och samhällsvetenskaperna. Humaniora och stora delar av samhällsvetenskapen har som bekant andra publiceringstraditioner och mycket bristfällig täckning i de publikationsdatabaser som används för analyserna. Regeringen menar ändå att bibliometriska analyser ska ligga till grund för omfördelning av forskningsresurserna mellan lärosätena. Det betyder att stora delar av forskningsverksamheten, mer än hälften vid Stockholms universitet, ställs utanför möjligheten att påverka universitetets resurstilldelning. Jag tycker det är fel. Regeringens resursomfördelningsmodell måste göras om.

One thought on “Bibliometri

  1. Olle Lundberg

    Om statsmakterna vill fördela resurser på basis av endimensionella bibliometriska mått är det förstås oerhört viktigt att vi inom forskarsamhället för en upplyst diskussion kring vad det är för slags prestationer som bör mätas och vilka bibliometriska mått som bäst fångar detta. Med den utgångspunkten blir det problematiskt att vara kritisk till användandet av bibliometriska mått inom ”stora delar av samhällsvetenskapen” och samtidigt lyfta fram enskilda institutioner på basis av ett enda mått. Detta särskilt när andra mått ger andra rangordningar. Detta diskuterar jag mer utförligt i min blogg: http://blogs.su.se/lundb

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s