Ny minister

Folkpartisten Tobias Krantz blir ny högskole- och forskningsminister. Han har doktorsexamen vilket är utmärkt; den kvalifikationen borde finnas hos många fler ministrar och statliga chefer. Av presskonferensens korta uttalanden framgick att Tobias Krantz tänker fortsätta driva Lars Leijonborgs frågor. Nu gäller det framförallt grundutbildningen där Utbildningsdepartementet och Högskoleverket planerar för ett kvalitetsutvärderingssystem som ska ligga till grund för omfördelning av cirka 3% av grundutbildningsmedlen. Närmare 1000 lärare vid universitet och högskolor kan förväntas bistå en vecka per år med utvärderingarna. Det vore bättre att lärarna fick ägna den tiden till undervisning istället. Det som nu i första hand behövs för den högre utbildningen är inte en marginell kvalitetspremie till priset av en tidskrävande utvärderingsapparat, utan en generell höjning av ersättningen per student så att vi får till stånd ett rimligt antal undervisningstimmar, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap. Denna viktiga reform har varken föregående eller nuvarande regering prioriterat. Jag hoppas Tobias Krantz klarar den uppgiften.

2 thoughts on “Ny minister

  1. NILLA RÖHR

    Tänk om de lärde —kunde vara riktigt kloka!Naturligtvis skall man tänka tvärtom och först höja kvaliten och antalet undervisningstimmar för att sedan få positiva konsekvenser och resultat som kan mätas på detta sätt. Inte selektera och sätta in enskilda belöningar som faller ojämnt ut och kan resultera i fortsatta problem för de instituitutioner som får minst ersättning. Att ständigt mäta ”framgång” på detta sätt kan ge upphov till individuellt och kollektivt obehag ,skevheter och kanske inte alls bidra till framgånsrik kunskapsbildning och forskning. Dax att tänka om! Kunskap är inte enbart en handelsvara-den föds genom undervisning,intitution och positiv kommunikation mellan människor och fakulteter-den kan bara bli bättre med mer resurser på alla plan.!!

  2. NILLA RÖHR

    Tänk om de lärde —kunde vara riktigt kloka!Naturligtvis skall man tänka tvärtom och först höja kvaliten och antalet undervisningstimmar för att sedan få positiva konsekvenser och resultat som kan mätas på detta sätt. Inte selektera och sätta in enskilda belöningar som faller ojämnt ut och kan resultera i fortsatta problem för de instituitutioner som får minst ersättning. Att ständigt mäta ”framgång” på detta sätt kan ge upphov till individuellt och kollektivt obehag ,skevheter och kanske inte alls bidra till framgånsrik kunskapsbildning och forskning. Dax att tänka om! Kunskap är inte enbart en handelsvara-den föds genom undervisning,intitution och positiv kommunikation mellan människor och fakulteter-den kan bara bli bättre med mer resurser på alla plan.!!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s