Studieavgifter

Propositionen om studieavgifter har kommit. Innehållet är det förväntade. Principen om full kostnadstäckning gäller. Det betyder en genomsnittlig avgift på 70 000 kr per år, lägre inom humaniora-samhällsvetenskap, högre inom naturvetenskap. Administrationen kring det hela blir omfattande och dyrbar och det måste också bakas in i avgiften. Det utlovade stipendiesystemet blir som förväntat magert, sammanlagt 90 mkr per år för hela landet och därav en tredjedel till studenter från särskilda biståndsländer huvudsakligen i Afrika. Jag tror det nya systemet blir till nackdel för svensk högre utbildning. Det internationella inslaget kommer att minska. Tobias Krantz talar om att Sverige ska konkurrera med kvalitet i utbildningen, inte med avgiftsfrihet. Den kvaliteten har både föregående och nuvarande regering undergrävt genom den låga ersättningen per student, studentpengen, vilket som bekant lett till ett i många ämnen mycket lågt antal undervisningstimmar. Nu hoppas jag att de genom avgifterna inbesparade medlen återförs till den högre utbildningen genom en höjning av studentpengen.

3 thoughts on “Studieavgifter

  1. Gustaf Arrhenius

    Instämmer, denna proposition är illavarslande. Man skulle önska att den nuvarande regeringen (eller en kommande) istället fokuserade sin energi på att öka antalet kvalificerade utlänningar som doktorerar i Sverige och på att underlätta för dem att stanna kvar efter efter avslutad forskarutbildning. Det skulle vara bra både för vår högre utbildning och vår ekonomi. Är detta något som rektor verkar för?

    Mvh

    Gustaf Arrhenius

  2. Thomas Bjelkeman-Pettersson

    De potentiella studenter i Indien som jag har pratat med, som skulle vilja studera på mycket bra utbildningar som vi har i Sverige kommer inte att kunna få stipendier, men det finns inte en chans att det kan betala 70,000 kr / år för sina studier. Resultatet blir att dessa studenter söker sig till skolor i andra länder där stipendier kan fås.

    Andra studenter som jag har pratat med som kommer från Asien söker sig inte till Svenska universitet pga kvalitet, men pga låg kostnad. Andra skolor må väl ha likvärdig kvalitet eller sämre, men Handelshögskolan eller SU smäller inte på långa vägar lika högt som t.ex. London School of Economics eller Cambridge/Oxford.

    Till sist så betyder det att svenska studenter får färre med-studenter som kommer från intressanta områden av världen som Asien, Afrika, Syd-Amerika och utbildningen blir sämre som resultat. Det är inte bara kvaliteten på lärare eller kursmaterial som räknas utan också sammanhanget och med-studenterna som ger dig en bra utbildning.

    Svensk universitetsutbildning blir fattigare och vad är anledningen? Att spara lite pengar? Har man visat på hur mycket man sparar? Är det värt försämringen för svenska studenter?

  3. Ping: Kunskapslyftet « Stenskott

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s