Jämställdhet och starka forskningsmiljöer

Delegationen för jämställdhet i högskolan har uppdragit åt en arbetsgrupp att analysera utfallet av det senaste decenniets stora satsningar på starka forskningsmiljöer. Det är denna arbetsgrupp som idag skrivit på DN Debatt om slutsatserna av sin analys. Det är föga förvånande att dessa satsningar till övervägande delen gått till seniora manliga professorer och att de därför knappast varit befrämjande eller till och med kontraproduktiva för strävanden mot ökad jämställdhet i forskningen. Samtidigt ska man komma ihåg att satsningarna hade ett brett stöd när de infördes, eftersom forskningsfinansieringen varit väldigt splittrad med alltför många utlysningar och alltför många korta och små bidrag med underfinansiering av de flesta forskningsprojekten som följd. Artikelförfattarna hävdar att satsningarna missgynnat kvinnor mer än vad som kunnat förväntas utifrån könsfördelningen i de starka forskningsmiljöerna och att satsningarna är totalt missriktade i ett jämställdhetsperspektiv. Jag vill nog läsa arbetsgruppens hela rapport och delegationens hela slutrapport innan jag gör ytterligare kommentarer. Det är dock helt klart att regeringen, forskningsfinansiärerna och lärosätena måste fortsätta med aktiva insatser för att främja jämställdheten och utöka antalet kvinnor på ledande positioner i forskning och högre utbildning. Det är en kvalitetsfråga.

3 thoughts on “Jämställdhet och starka forskningsmiljöer

  1. Andreas

    Debattartikeln är skit.
    Och de vinklade slutsatserna i rapporten är skit de med.
    Allt rapporten kommer fram till är att kvinnor är kassa på att söka forskningspengar. Det finns inga stora könsskillnader i beviljesegrad. Excellencepengarna beviljas mest jämställt av alla i förhållande till kön. 14.9% män och 14% kvinnor. Kvinnorna får också ungf lika stor del av pengapotten som andelen som söker.
    Antalet kvinnor som söker excellence och de som söker ”naturliga utlysningar (NU)” är ungf detsamma. 120 färre kvinnor söker excellencepengar 870st jämfört med 990 för NU. Så det går ju inte precis att säga att felinformation som gjort att färre kvinnor söker excellencepengarna. Vill man veta varför kvinnorna inte sökte får man fråga dem.

  2. Martin

    Andreas: Visst kan man vrida statistiken lite hur man vill men jag tycker att sammanfattningen är förtjänstfull då den pedagogiskt klär av de grandiosa ”strategiska” excellenssatsningarna.

    Två nyckelcitat från sammanfattningen nedan:

    ”Men den forskning som gjorts över hur den allra bästa forskningen bedrivs, ger snarare stöd för hypotesen att den kreativa processen bromsas upp av den byråkratisering som blir en oundviklig följd av att olika forskargrupper av strategiska skäl väljer att gå ihop om en ansökan. De miljöer som ger upphov till Nobelpris har visat sig vara relativt små, flexibla och de mest kreativa samarbetena har oftast uppstått av en slump. I själva verket finns inget vetenskapligt stöd för det stora och kostsamma experiment som inte bara den svenska staten, utan stora delar av västvärlden, slagit in på med satsningen på stora ”excellenta” och ”strategiska” miljöer.”

    ”Ingen bedömare vet vad framtiden bär i sitt sköte. En diversifierad ”forskningsmarknad” där varje forskare tar relativt självständiga beslut om sin forskning är betydligt mer anpassningsbar, billig och hållbar än satsningen på områden som i dag upplevs som moderna. Ett system präglat av mångfald har större möjligheter att tåla de svängningar som oupphörligen drabbar forskningsområde efter forskningsområde till följd av att nya metoder, nya instrument, nya data och nya teorier framkommer i en ständigt pågående process.”

    Marcus Storchs tal vid Nobelprisutdelningen var för övrigt i samma anda. Låt oss hoppas att alla politiker i publiken höll sig vakna…

  3. Andreas

    Deras fokus i rapporten och i debattartikeln och överallt annars är att kvinnor missgynnas. Det stöds inte av deras egna siffror.
    Fokus är inte att satsningen i sig är dålig för att få fram bra forskning.
    Sen babblar dem om styrelseledamöters politiska hemvist m.m.
    De gnäller på att kvinnor endast fick 7% av pengar i en satsning men struntar helt i att andelen kvinnor som av de som beviljades medel var också 7%. Alltså det är diskriminerande att kvinnor inte får mer pengar än vad det är kvinnor som beviljats pengar. Männen fick 93% och andelen beviljade män var också 93%. De tycker det är diskriminerande med jämställd utdelning av pengar.
    Sen är det så små tal vi pratar om så en kvinna hit eller dit påverkar % jättemycket. Att öka antalet beviljade kvinnor från 1 till 2 i en av satsningarna skulle innebära att en högre andel av kvinnorna blev beviljade jämfört med män osv. Därför funkar det inte att tala om procent. Talen blir missvisande.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s