Rektors promotionstal 2004-09-24

Herr talman, fru universitetskansler, fru ambassadör, herr ambassadör, rektorer, promotores, installandi, promovendi, mina damer och herrar. Det är för mig en stor glädje och ära att som ny rektor få hälsa er välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2004. Universitet har under det gångna läsåret påbörjat ett omfattande arbete med ökad profilering och internationalisering av verksamheten. Universitetets särskilda kompetens inom forskning och utbildning ska tydliggöras. Inom ett antal forskningsområden intar Stockholms universitet såväl en nationellt ledande som en internationellt etablerad ställning. Inom humanistisk fakultet har vi nu särskilt vitala områden inom arkeologi, etnologi, filmvetenskap, historia och filosofi, samt franska och italienska, lingvistik och tvåspråkighetsforskning. Från juridisk fakultet kan framhållas kommersiell rätt, europeisk rätt, immaterialrätt och marknadsrätt, rättsinformatik, samt sjörätt och annan transporträtt. Samhällsvetenskaplig fakultet har ledande verksamhet inom de breda ämnesområdena nationalekonomi, psykologi, socialt arbete, sociologi samt data- och systemvetenskap. Universitetets naturvetenskapliga fakultet är särskilt framstående på miljövetenskap, klimatforskning, astrofysik, materialvetenskap, metallorganisk kemi, biologiska membraner och teoretisk modellering av biologiska system. Jag vill framhålla att det här är en bild av vår särskilda kompetensprofil idag. Universitetets profil ska utvecklas med åren. Nya starka områden ska ha goda möjligheter att växa fram.

Samtidigt som vi tydliggör vår profil ska vi också öka vår samverkan med andra lärosäten särskilt i Stockholm och i Stockholm-Uppsala-regionen. I juni träffade rektorerna för Stockholms universitet, Uppsala universitet, KI, KTH, SLU och Handelshögskolan ett avtal om samverkan i universitetsnätverket Stockholm-Uppsala. Avsikten är att öka kommunikationen oss emellan och underlätta universitetens profilering och samverkan. Ett exempel är de så kallade småspråken. Ambitionen är att vi ska åstadkomma en rimlig arbetsfördelning och en god samverkan när det gäller småspråken inom Stockholm-Uppsala-regionen. Stockholms universitet har också en nära samverkan med and lärosäten i Stockholm och med Stockholms stad och Stockholms län. Tillsammans verkar vi i stiftelsen Vetenskapsstaden för utveckling av just Vetenskapsstaden, det geografiska området runt Brunnsviken från Frescati via Albano till KTH och via Norra Stationsområdet till Karolinska. Stockholms universitet påbörjar nu en expansion i Albano-området, med verksamheter från samhällsvetenskaplig fakultet, i första hand pedagogik. Låt mig också ta två exempel på universitetets ökande internationella samarbete. Vid ManneSiegbahnlaboratioret finns en accelerator för forskning inom atom- och molekylfysik. Vetenskapsrådet har tidigare stött ManneSiegbahnlaboratoriet men omprioriterat sina resurser för att stödja annan verksamhet. Det skulle kunna betyda nedläggning och skrotning av laboratoriets accelerator, men den har istället tilldragit sig intresse från internationellt håll. I Darmstadt i Tyskland planeras en ny stor fysikanläggning. Till den behövs utrustning av samma typ som hos oss. Men varför bygga nytt när state-of-the-art teknik finns att hämta vid Stockholms universitet? Just nu diskuteras därför förutsättningarna för en flyttning av vår utrustning till Darmstadt. Det har till och med visat sig att ManneSiegbahnlaboratoriets accelerator är helt nödvändig för de internationella experimentens genomförande och det är redan nu en stor efterfrågan från Tyskland på insatser från vår personal. Det vittnar om vår kompetens och betyder att Stockholms universitet kommer att spela en särskilt framträdande roll vid den nya internationella forskningsanläggningen i Tyskland. EU har inom det sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling lanserat en ny stödform, networks of excellence. Intresset har varit stort men resurserna räcker endast till ett begränsat antal. Det har i dagarna blivit klart att Institutet för social forskning vid Stockholms universitet tilldelats huvudmannaskapet för ett sådant nätverk. Det handlar om inkomstfördelning, sociala strukturer och relaterade områden. EU-bidraget illustrerar den internationellt framstående position som social forskning vid Stockholms universitet intar. Universitet har på detta område inte bara Institutet för social forskning, utan även institutionerna för socialt arbete och sociologi samt centrumbildningar för forskning om ojämlikhet i hälsa och socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. EU-bidraget till SOFI är på 4,1 miljoner Euro.

Inom grundutbildningen står universitetet inför en omfattande internationalisering. Enligt den så kallade Bologna-deklarationen som Sverige undertecknat, skall universitetsutbildningen i Europa indelas i tre nivåer, vilka avslutas med kandidat-, master- respektive doktorsexamen. Det betyder att den nuvarande grundutbildningen måste omorganiseras i två nivåer, en grundläggande nivå som leder till kandidatexamen och en avancerad nivå som leder till masterexamen. Grundutbildningen ska också byggas ut. Masterexamen kommer att kräva fem års studier i jämförelse med de fyra år som krävs för dagens magisterexamen. Ett intensivt arbete med att planera den nya utbildningen pågår nu vid universitetets institutioner och fakulteter. När en ny examensordning införs kommer Stockholms universitet att vara redo för den nya internationella ordningen. Forskarutbildningen, ett vid en promotionshögtid särskilt aktuellt ämne, har under det gångna året varit föremål för en statlig utredning, Forskarutbildningsutredningen. Enligt denna skulle dagens fyraåriga forskarutbildning ersättas med en treårig doktorsutbildning och efterföljande så kallade doktorstjänster införas. Utbildningsministern har emellertid i möte med universitetsrektorerna signalerat att inget av detta kommer att bli av. Forskarutbildningen förblir fyraårig. Den enda väsentliga skillnaden jämfört med dagens system tycks bli att genomgångna kurser under det femte året i den nya mastersutbildningen kan få tillgodoräknas i forskarutbildningen.

Under det kommande läsåret avvaktar vi med viss spänning, men kanske ändå med en relativt återhållen förväntan, forskningspropositionen i december och högskolepropositionen i mars. Utbildningsministern har aviserat en förstärkning av svensk forskning med 2,3 miljarder per år. Det räcker för att klara kostnadsutvecklingen men är långt ifrån de 7,5 miljarder som Sveriges Universitets- och Högskoleförbund tillsammans med forskningsråden och akademierna i ett gemensamt upprop för knappt ett år sedan angett som ett nödvändigt tillskott. Jag är också bekymrad över den starka styrning av de nya resurserna som aviserats. Stockholms universitet välkomnar fria, konkurrensutsatta fakultetsmedel fördelade efter internationell kvalitetsgranskning av ansökningar från lärosätena, men låt oss slippa öronmärkningar till särskilda ämnesområden. Det är också ett huvudbudskap i det av universitet, forskningsråd och akademier nämnda uppropet.

 Om några få år kommer antalet ungdomar som lämnar gymnasiet att öka kraftigt. Då måste staten skjuta till resurser för fler utbildningsplatser. Redan idag måste Stockholms universitet avvisa ett stort antal sökande till en rad olika utbildningar. Vi har kapaciteten att utbilda fler än vi har plats för idag. Vi har också kapaciteten att bedriva mer forskning än vi har råd med idag. Det är resurserna som saknas. Det är ett självklart konstaterande att utökade statliga resurser för forskning och högre utbildning är den bästa tänkbara investering för framtiden. Trots detta är det nog ändå så att vi inte bara kan sitta och vänta på nya fakultetsmedel och utbildningsplatser. Vi måste själva finna vägar för att öka vår externfinansiering, profilera vår verksamhet och samverka med andra för att utveckla och förbättra forskning och utbildning vid vårt universitet i framtiden. Jag är övertygad om att vi har kapaciteten för detta, och att vi därför, trots de knappa ekonomiska omständigheterna, ändå kan se framtiden an med optimism.