Rektors promotionstal 2005-09-30

Fru statssekreterare, ers excellenser, rektorer, promotores, installandi, promovendi, mina damer och herrar. Jag hälsar er hjärtligt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2005. 

Idag installeras 22 nya professorer och jag kan redan nu avslöja att det i år är slut på den traditionella uppställningen av en rad män här på denna trappavsats. Kvinnliga professorer installeras vid samtliga fyra fakulteter och 10 av 22 installandi är kvinnor. 

Idag promoveras 138 nya doktorer. Det är något färre än förra året. Universitetets fakulteter och institutioner gör överlag en kursändring och styr om en del av resurserna från forskarutbildningen till postdoktorsanställningar. Kanske kommer det att innebära nya möjligheter för några av er som promoveras idag. Men det handlar också om att rekrytera flera unga forskare utifrån till vårt universitet, från andra lärosäten och då gärna internationellt. 

Jag har vid flera tillfällen tagit upp just internationalisering som en för universitetet särskilt viktig strategisk fråga. Internationella jämförelser blir allt mer uppmärksammade och Stockholms universitet rankas som ett av världens 100 främsta universitet. Det är en ställning som vi måste värna om. Det innebär att vi alla måste sätta in vår verksamhet i ett internationellt perspektiv. Inom en rad områden intar forskningen vid vårt universitet en framträdande internationell ställning. Vi har också högkvalitativ forskning om svenska förhållanden och fenomen som säkert har ett internationellt intresse men som inte alltid publiceras internationellt. Detta måste vi ändra på. Vi måste alla arbeta på att öka vår internationella synlighet och publicering. 

En annan viktig strategisk fråga är profilering av vårt universitet. Vi har framstående forskning inom ett dussintal områden. Våra forskargrupper inom flertalet av dessa områden är toppkandidater i de aktuella utlysningarna om stöd till starka forskningsmiljöer från forskningsråden och forskningsstiftelserna. Tre miljöer vid Stockholms universitet har redan belönats, inom astrofysik, miljöforskning och psykologi, genom bidrag från Vetenskapsrådet och Formas. Jag har mycket goda förhoppningar om att vi ska lyckas ta hem fler av de nya stora bidragen till starka forskningsmiljöer. 

Ett för framtiden sannolikt mycket viktigt beslut fattades av universitetsstyrelsen i början av höstterminen. Vi ska tillsammans med Lärarhögskolan utreda möjligheten att inrätta en utbildningsvetenskaplig fakultet vid Stockholms universitet. En sådan fakultet ska ansvara för lärarutbildningen i Stockholm men också för annan grundutbildning, framtida masterutbildning, forskning och forskarutbildning inom utbildningsvetenskap och närliggande områden. Det innebär i så fall att Lärarhögskolan avvecklas som självständigt lärosäte. För Stockholms universitet är det en stor förändring, kanske den största sedan omvandlingen till universitet år 1960. 

Under det gångna året har flera för universitetet betydelsefulla politiska ställningstaganden presenterats. Jag tänker då närmast på forskningspropositionen, högskolepropositionen och den senaste budgetpropositionen. Jag dristar mig till att här ge en kort recension av dessa tre propositioner. 

I mars presenterade regeringen sin forskningsproposition. Här utlovas en resursförstärkning på 2.3 miljarder kr. En dryg halvmiljard går direkt till fakultetsanslagen och öronmärkningarna är förhållandevis få. Det är bra, men det finns problem. Hela resursförstärkningen kommer först om ett par år. Dessutom ska en besparing på 0.6% göras. För oss innebär det att den tilltänkta ökningen av fakultetsanslaget nästa år snöpligt förvandlas till en indragning, om än en liten sådan. Den årliga pris- och löneomräkningen är dessutom för låg för att kompensera kostnadsutvecklingen inom en personalintensiv verksamhet som ett universitet. Regeringen menar med rätta att Sverige satsar stora belopp per invånare på forskning, men räknat per forskare så ligger vi inte alls lika bra till. 

I juni kom högskolepropositionen. Här presenteras en ny struktur för den högre utbildningen, enligt den så kallade Bologna-modellen. Vi får vänja oss att tänka i termer av tre istället för två utbildningsnivåer, inte bara grundutbildning och forskarutbildning utan även en ny mellanliggande nivå, en tvåårig masterutbildning efter grundutbildningens kandidatexamen och före forskarutbildningen. Sverige har legat efter i Bologna-processen. Det är mycket tillfredsställande att vi äntligen får en ny internationellt anpassad utbildningsstruktur. Ett intensivt arbete pågår nu med planeringen av de nya masterutbildningarna. Universitetet kommer att avsätta medel för detta planeringsarbete från de nya resurser som regeringen aviserat i budgetpropositionen. 

Budgetpropositionen presenterades förra tisdagen. Den innehöll en kraftig utbyggnad av grundutbildningen. Stockholms universitet tilldelas 1530 nya platser. Det motsvarar ett permanent resurstillskott om 111 miljoner kr per år. Dessutom får vi 20 miljoner kr per år för kvalitetshöjande åtgärder. Detta är naturligtvis synnerligen välkommet, även om satsningen är mer på kvantitet än på kvalitet som Sveriges Förenade Studentkårer påpekat. Emellertid är det så att Stockholms universitet redan idag examinerar fler studenter än vårt utbildningsuppdrag kräver. Det betyder att vi i praktiken kommer att kunna använda större delen av resurstillskottet för kvalitetshöjande åtgärder snarare än kvantitativ utbyggnad.  

Jag tar mig friheten att här utifrån ett universitetsperspektiv betygsätta de tre propositionerna, enligt en ECTS-inspirerad 7-gradig betygskala: forskningspropositionen betyg D icke utan beröm godkänd, budgetpropositionen vad avser universitet och högskolor betyg C med beröm godkänd, och högskolepropositionen betyg B med utmärkt beröm godkänd. Det fattas en bit till de högsta betygen. Men låt mig ändå sluta i positiv anda. Med propositionernas förslag men också genom våra egna ansträngningar med profilering och internationalisering, så är de strukturella och ekonomiska förutsättningarna för en lyckosam utveckling av forskning och utbildning vid vårt universitet idag betydligt bättre än de var för ett år sedan.