Rektors promotionstal 2006-09-29

Ers excellenser, herr landshövding, fru preses, herr preses, rektorer, fru departementsråd, promotores, installandi, promovendi, mina damer och herrar.

Jag hälsar er hjärtligt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2006. Ett särskilt välkommen till våra nya doktorer, hedersdoktorerna, jubeldoktorerna och våra nya professorer. Professorerna är universitetets främsta vetenskapliga företrädare och jag hoppas och tror att ni nya professorer kommer att föra universitetet till nya framgångar. Ni doktorer har som doktorander under flera år lämnat ett solitt bidrag till universitetets forskning, och säkerligen många av er också som lärare även till undervisningen. Våra tre jubeldoktorer har en femtioårig gärning i vetenskapens tjänst att se tillbaka på, inte bara som doktorer från Stockholms universitet utan även som professorer vid vårt universitet, vid Chalmers tekniska högskola och vid Institutet för Rymdfysik. Hedersdoktorerna är framträdande företrädare för forskningen vid utländska universitet och från det svenska samhället. De representerar såväl vårt internationella samarbete som vår samverkan med samhället.

Ny regering

Idag om en vecka får vi en ny regering med en ny utbildningsminister. Vi väntar naturligtvis med spänning på vilken utbildnings- och  forskningspolitik den nya regeringen ska föra. Vi förväntar oss att vallöftena om förstärkta resurser till högre utbildning och forskning ska infrias. Den nuvarande regeringen har under lång tid drivit linjen att antalet platser i grundutbildningen måste byggas ut ännu mer innan ersättningen per student, den så kallade studentpengen, kan höjas. Alliansen har lovat att nu ska studentpengen höjas. Vi ser fram emot den höjningen. Studentpengen är alltför magert tilltagen och har urholkats kraftigt genom årens lopp. En höjning är nödvändig för att upprätthålla kvalitet i undervisningen.

Universitetens egna resurser för forskning, de så kallade fakultetsanslagen, har också urholkats genom åren. Framförallt har det utvecklats en stor obalans mellan fakultetsanslagen och övriga anslag från externa finansiärer. Fakultetsanslagen är alldeles för små i synnerhet mot bakgrund av de stora kraven på motfinansiering och de bristande påslag för indirekta kostnader som många externa finansiärer beviljar. Alliansen har lovat – citat – ”mer pengar till forskning oavsett vad den nuvarande regeringen tänkt satsa”. Herr eller fru utbildningsminister in spe, vi kommer noga följa upp infriandet av vallöftena! Dessutom, förskona oss från öronmärkningar, pekpinnar, detaljstyrning och regionalpolitisk inblandning i utbildnings- och forskningspolitiken!

Universitetets långsiktiga plan

Stockholms universitet har nyligen fastställt en ny och genomarbetad långsiktig plan för vår verksamhet och våra övergripande mål. Den övergripande visionen lyder: ”År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.”

Det finns några centrala formuleringar att ta fasta på i visionen. En är ”internationellt framstående”. Jag vill säga att jag tror att internationalisering av universitetets verksamhet är en mycket väsentlig komponent för kvaliteten i vårt arbete. Jag har talat om det många gånger tidigare och jag tar upp det igen för jag anser det vara en så central fråga för universitetets framtid. Jag tror inte att universitetet har ett riktigt berättigande i statsmakternas, skattebetalarnas och folkets ögon om inte vår verksamhet har en framstående internationell ställning.

En annan central formulering är ”nationellt ledande”. Det betyder att vi ska sträva efter att vara bäst i landet på det vi gör. Självklart kan vi inte vara bäst på allt. Konkurrensen är hård från våra vänner vid de andra lärosätena. Men vi kan arbeta strategiskt för att förstärka de områden som har potential att bli nationellt ledande. Vi måste också vara beredda att ompröva och avveckla de områden som inte har den potentialen, och lämna det till våra kolleger vid andra lärosäten. Fakultetsnämnderna har ett stort ansvar för detta viktiga strategiska arbete.

Framgångar för universitetet

För ett år sedan konstaterade jag att vi lyckats bärga tre bidrag för starka forskningsmiljöer i den första utlysningen från Vetenskapsrådet och Formas. Jag sa också att jag hade mycket goda förhoppningar om att vi skulle lyckas ta hem fler av de nya stora bidragen till starka forskningsmiljöer. Det är glädjande att konstatera att dessa förhoppningar har infriats. Vi har fått Linnebidrag för forskning om Klimatutveckling och för Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Vi har också fått ett Vinnova Excellence Center för Mobile Life, forskning och utveckling kring mobil informationsteknik.

I förrgår meddelade Vetenskapsrådet och Vinnova att Stockholms universitet tilldelats upp till 100 miljoner kronor för ett av fyra nya Berzelii centra för syntes av funktionella porösa material. Vi är också som samarbetspartner till KI och KTH med på ytterligare ett Berzelii centrum, Stockholm Brain Institute. Vi har tilldelats Riksbankens jubileumsfonds exklusiva storsatsning för projektet Avancerad andraspråksanvändning. Wallenbergsstiftelsen har gett oss ett stort bidrag till Stockholms centrum för kommersiell rätt och Söderbergska stiftelsen ett stort bidrag till en forskningsprofessur i juridik. Stiftelsen för strategisk forskning har finansierat vårt Centrum för biomembranforskning. Och framförallt, vi har lyckats bärga det nya stora miljöforskningsinstitutet till vilket Mistra-stiftelsen avsatt över 200 miljoner kronor.

Det välrenommerade nordiska forskningsinstitutet för teoretisk fysik, Nordita, har flyttats från Köpenhamn till AlbaNova sedan en internationell utvärdering identifierat forskningsmiljön här som särskilt framstående. Jag vill i detta sammanhang rikta ett särskilt tack till avgående utbildningsministern Leif Pagrotsky som personligen ingrep och på ett avgörande sätt bidrog till att få flytten till stånd sedan denna utvecklats från en forskningspolitisk åtgärd till en utrikespolitisk fråga på regeringsnivå.

Familjen Erling Perssons stiftelse har gett oss ett omfattande ekonomiskt stöd för att etablera en ny akademisk disciplin, modevetenskap. En professur är under tillsättning. Ett internationellt symposium i modevetenskap inleddes tidigare idag i Aula Magna vid Stockholms universitet. I höst ges två nya kurser i modevetenskap, en på magisternivå och en introduktionskurs. På sikt planerar vi inrätta en masterutbildning och även forskarutbildning i modevetenskap. Det nya ämnet har rönt mycket stort intresse, nationellt och internationellt. Rektors mobiltelefon, vars nummer vi dristade oss till att lämna ut i vårens pressmeddelande om de nya kurserna, var under en tid helt nerringd av intresserade och förhoppningsfulla studenter.

Det går bra för Stockholms universitet. Det är resultatet av helhjärtade insatser från medarbetarna, alla ni som är med här idag och alla andra Stockholms universitets anställda som inte kan få plats i Stadshuset vid denna festlighet, men som kanske har tillfälle att på annat sätt höra eller läsa vad jag här haft att säga. Tack för era insatser.