Rektors promotionstal 2007-09-28

Ers excellens, herr landshövding, rektorer, promotores, installandi, promovendi, mina damer och herrar. Jag hälsar er hjärtligt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2007. 

Ett särskilt välkommen till våra nya doktorer, hedersdoktorerna, jubeldoktorerna och våra nya professorer. 

Professorerna är universitetets främsta vetenskapliga företrädare och jag hoppas och tror att ni nya professorer kommer att föra universitetet till nya framgångar. 

Till våra nya professorer hör också de adjungerade professorerna som finansieras av myndigheter och företag utanför universitetet. De adjungerade professorerna utgör en stark länk mellan universitetet och samhället. 

Ni doktorer har som doktorander under flera år lämnat ett solitt bidrag till universitetets forskning, och säkerligen många av er också som lärare även till undervisningen. 

Våra jubeldoktorer har en femtioårig gärning i vetenskapens och samhällets tjänst att se tillbaka på, två av dem som professorer vid vårt universitet och en inom svenskt näringsliv. 

Hedersdoktorerna är framträdande företrädare för forskningen vid utländska universitet och från det svenska samhället. De representerar såväl vårt internationella samarbete som vår samverkan med samhället. Årets hedersdoktorer kommer från England, Holland, Norge, USA och Österrike.  

I år har vi återupptagit traditionen att utse universitetets pedagogiska pristagare, en institution och två lärare. Ni är alla hjärtligt välkomna. 

Framtida utmaningar

Högre utbildning och forskning blir en alltmer global företeelse. Studenter, lärare och forskare kommer i allt högre utsträckning röra sig på en internationell marknad. Universiteten står inför ett vägval, att förbli en övervägande svensk institution eller att utvecklas till ett internationellt universitet. 

Stockholms universitet ska utvecklas till ett internationellt universitet. Utan en stark ställning i världen kan universitetet inte upprätthålla den internationella standard och höga kvalitet i verksamheten som vi eftersträvar, och universitetet skulle slutligen förlora sitt stöd från folket och riksdagen. 

Den globala utvecklingen inom t ex miljö och samhälle innebär nya utmaningar för universiteten. Stockholms universitet ska möta dessa utmaningar genom ökad utbildning och forskning inom aktuella områden, samtidigt som det fria kunskapssökandet ska värnas och utvecklas. 

Vi arbetar nu med dessa strategiska frågor och kommer i december att redovisa vår framtida utbildnings- och forskningsstrategi i det dokument som vid årsskiftet överlämnas till regeringen. 

Pengar

Pengar, eller snarare bristen på pengar, brukar ju vara ett stående inslag i högtidstal vid universitet och högskolor. Vi blir aldrig riktigt nöjda. Det beror på att det finns så mycket mer vi skulle kunna göra för att förbättra kvaliteten i undervisningen och öka intensiteten i forskningen. 

Vi väntar fortfarande på att den gamla och den nya regeringens gemensamma löfte om att avsätta 1% av BNP till forskning ska infrias. Men vi kan inte bara vänta på regering och riksdag. Vi vänder oss också till allmänheten, till universitetets vänner och alumner. Under det kommande året kommer vi att starta en insamlingsstiftelse för att stödja utbildning och forskning vid Stockholms universitet. 

Det finns så mycket forskning som får vänta men som vi skulle kunna göra med ytterligare resurser. Det är forskning som kan stärka Sverige som kunskapsnation och komma samhället till nytta, en investering för framtiden.  

Lärarutbildningen

Inför nästa år står Stockholms universitet inför en av de mest genomgripande förändringarna i universitetets hela historia. Universitetet tar över lärarutbildningen i Stockholm och Lärarhögskolan avvecklas som eget lärosäte. 

Ett intensivt arbete pågår med planering av en ny lärarutbildning och en ny organisation för att ta hand om denna. Sju nya institutioner inrättas från årsskiftet, fyra med utbildningsvetenskapliga inriktningar mot matematik och naturvetenskap, kultur och samhälle, språk och språkutveckling, och tekniska, estetiska och praktiska utbildningar. Tre nya institutioner har sin tyngdpunkt pedagogik, didaktik, specialpedagogik och barn- och ungdomsvetenskap. 

Lärarutbildningen ska differentieras i fyra utbildningar, motsvarande fyra olika nivåer från förskola till gymnasium. Ämnesfördjupningen ska öka bland annat genom reglering av det allmänna utbildningsområdet. Kraven i utbildningen ska öka. 

Lärarutbildningen integreras i universitetets Bologna-program, vilket innebär att gymnasielärarna kommer att få dubbel examen, lärarexamen och masterexamen. 

Forskningsanknytningen i lärarutbildningen ska kraftigt förstärkas. Resurserna till utbildningsvetenskaplig forskning kommer redan nästa år att fördubblas och uppgå till över 60 miljoner kronor, för att sedan växa ytterligare. 

Lärarutbildningen ska bli en angelägenhet för hela universitetet. Alla fakulteter och ett stort antal institutioner också utöver de sju nya institutionerna kommer att engageras i lärarutbildningen. Vår ambition är att skapa en nationellt och internationellt ledande lärarutbildning. 

Stockholms universitet i topp i Högskoleverkets utvärderingar

I slutet av våren presenterade Högskoleverket sin sammanställning av sex års samlade utvärderingar av utbildningarna vid svenska universitet och högskolor. Var tionde utbildning underkänd – det var den dystra rubriken på DN Debatt där Högskoleverket i vanlig ordning lanserade sina rön. Varför ska man envisas med att lyfta fram det negativa?

För Stockholms universitet är utfallet av Högskoleverkets utbildningar utomordentligt positivt. Stockholms universitet tillhör de lärosäten som fått störst antal utbildningar utvärderade, sammanlagt cirka 140 utbildningar. Vi fick ändå bara kritik av en enda utbildning, en forskarutbildning i språk där vi vid utvärderingen saknade professor, en brist som snabbt åtgärdades. 

Vårt universitet fick särskilt beröm för inte mindre än 24 föredömliga utbildningar. Det är mer än dubbelt så många som vid något annat lärosäte i Sverige.  De utbildningar det handlar om är astronomi, biologi, datalogi, datavetenskap, data- och systemvetenskap, filmvetenskap, teater- och dansvetenskap, fysik, geovetenskap, historia, informatik, kemi, kulturgeografi, finska, latin, litteraturvetenskap, meteorologi, nationalekonomi, nederländska, praktisk och teoretisk filosofi, spanska, statistik, statsvetenskap, svenska/nordiska språk. 

Som vanligt kan jag med tillfredsställelse konstatera att det går bra för Stockholms universitet. Det är resultatet av helhjärtade insatser från medarbetarna, alla ni som är med här idag och alla andra Stockholms universitets anställda som inte kan få plats i Stadshuset vid denna festlighet, men som kanske har tillfälle att på annat sätt höra eller läsa vad jag här haft att säga. Tack för era insatser.

Annonser