Rektors promotionstal 2008-09-26

Herr landshövding, herr statssekreterare, rektorer, promotores, installandi, promovendi, mina damer och herrar. Jag hälsar er hjärtligt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2008.

Särskilt välkommen till våra nya doktorer, hedersdoktorer, jubeldoktorer och professorer. Doktorerna är som vanligt en stor skara. Ni nya doktorer har under flera år genom era avhandlingsarbeten burit upp en stor del av universitetets forskning och med er insats lämnat viktiga bidrag till kunskapsutvecklingen. Hedersdoktorerna är framträdande företrädare för vetenskap och samhällsinsatser förbundna med högre utbildning och forskning.

It is with great pleasure I welcome several distinguished scientists from foreign universities as honorary doctors at Stockholm University.

Det är också särskilt roligt att få hälsa ett antal framstående representanter för det svenska samhället som hedersdoktorer vid vårt universitet. Jubeldoktorerna kan se tillbaka på en femtioårig gärning i vetenskapens och samhällets tjänst, flera av dem som professorer eller på högt uppsatta poster i samhället utanför akademin.

Professorerna är universitetets främsta vetenskapliga företrädare. Som sådana är ni naturligtvis också särskilt välkomna till denna högtid. Förutom de ordinarie professorerna som nu installeras i sina ämbeten välkomnar jag också de nya adjungerade professorerna och gästprofessorerna som idag är här som gäster.

Om Stockholms universitets fakulteter, KI och KTH

Stockholms universitet har omfattande utbildning och forskning inom naturvetenskap, humaniora, samhällsvetenskap och juridik. Våra fyra fakulteter med verksamhet i dessa områden utmärker sig i olika avseenden som de främsta i landet. Det kan handla om totala  forskningsresurser, andel konkurrensutsatta externa bidrag, utvärderingsresultat, antalet studenter och studentefterfrågan, dvs söktryck, och andra utryck för kvalitet i verksamheten.

Landets mest eftersökta högre utbildning är juristutbildningen vid Stockholms universitet. På tredje plats ligger civilekonomutbildningen vid Stockholms universitet, däremellan läkarutbildningen vid Karolinska institutet.

Vårt universitet är speciellt genom sin profilering och kraftsamling inom de båda vetenskapsområdena naturvetenskap och humaniora/samhällsvetenskap. De medicinska och tekniska vetenskapsområdena företräds i Stockholm av våra systeruniversitet Karolinska institutet och KTH. Stockholms universitet har ett nära samarbete med Karolinska institutet och KTH. Vi har flera institutioner och institut gemensamma. Hela AlbaNova Fysikcentrum och Campus ITuniversitetet i Kista delar vi med KTH.

Inom Norra stationsområdet planerar vi gemensamt ett nytt forskningsinstitut för livsvetenskaper, Science for Life Lab. Vår landshövding, i dag här närvarande, har varit ett stort stöd i planeringen av detta institut. Tillsammans utgör Stockholms universitet, Karolinska institutet och KTH landets största konstellation inom högre utbildning och forskning. Vi ska vidareutveckla vårt samarbete. Min förhoppning är att det ska kunna leda till en mer sammanhållen organisation, en allians, någon gång i framtiden ett sammanhållet universitet.

När väl detta är sagt vill jag också nämna de mycket goda relationer vi har med Södertörns Högskola, Handelshögskolan, Sveriges Lantbruksuniversitet och Uppsala universitet, manifesterat bland annat genom Stockholms akademiska rektorskonvent, Stockholms Akademiska Forum och Stockholm-Uppsala universitetsnätverk. Det är glädjande att bland våra gäster idag se rektorerna för Södertörns Högskola, Handelshögskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet.

Om lärarutbildningen och lokalerna

Vårt universitet genomgick vid årsskiftet en stor förändring, en av de största i universitetets historia. Lärarutbildningen i Stockholm blev då en del av universitetet. Ett intensivt arbete pågår med planering av en ny och förändrad lärarutbildning. De första studenterna enligt den nya ordningen har just börjat, denna termin.

Med lärarutbildningen har Stockholms universitet fått ett betydande antal universitetsadjunkter utan doktorsexamen. Vår ambition är att universitetslärarna ska ha doktorsexamen. Många av de aktuella universitetsadjunkterna har förutsättningarna och skulle gärna vilja genomföra en forskarutbildning, om det bara vore möjligt. Stockholms universitet anslår nu i en första etapp 25 miljoner kronor för att möjliggöra för dessa universitetsadjunkter att genomgå forskarutbildningen och erövra doktorsexamen.

Lärarutbildningen ska bli en angelägenhet för hela universitetet. Ett led i detta arbete är att flytta lärarutbildningen från Konradsberg på Kungsholmen till Frescati. Tre av de åtta utbildningsvetenskapliga institutionerna flyttar redan i år. I år kommer vi överhuvudtaget att intensifiera planeringen av den framtida utbyggnaden av våra lokaler. Det handlar framförallt om Albano, dit vi ska flytta flera verksamheter från såväl Frescati som från Kräftriket. Albano blir ett stort och spännande lokalprojekt. Snart påbörjas också det efterlängtade bygget av nytt kårhus strax nedanför Södra Husets A-hus.

Om aktuell forskningspolitik

Regeringen har som bekant bestämt hur mycket mer man vill satsa på forskning de kommande fyra åren. Nivåhöjningen ligger på 5 miljarder kronor, från dagens cirka 25 miljarder i statliga forskningsmedel per år till 30 miljarder per år år 2012. För lite pengar säger många. Nivåhöjningen borde vara 10 miljarder. Det är klart att det är alltid för lite pengar. Forskningen har hela tiden nya spännande vägar att beträda. Vi kommer aldrig att bli nöjda.

Jag tycker ändå att man får ge regeringen godkänt för förstärkningen under den kommande fyraårsperioden. Jag förutsätter då att utbyggnaden fortsätter i samma takt efter år 2012. Anslaget för forskning innefattar också resurserna för forskarutbildningen. Det är resultatet av den som idag manifesteras genom doktorspromotionen.

Med utökade forskningsresurser ska vi också kunna förstärka och utöka forskarutbildningen och förbättra förutsättningarna för doktoranderna att genomföra utbildningen. Frågan är hur de nya resurserna ska fördelas. Det sitter man just nu och funderar på på utbildningsdepartementet. Den tilltänkta modellen innebär att stor tyngd läggs vid medicin och teknik. Det underfinansierade vetenskapsområdet humaniora/samhällsvetenskap men även naturvetenskap riskerar att åderlåtas. Herr statssekreterare! Inför en resursfördelningsmodell som ger verklig rättvisa åt den höga kvaliteten i humanistisk/samhällsvetenskaplig och naturvetenskaplig forskning!

Om aktuell studentpolitik

I allt tal om forskningsresurserna, och om skolans problem, har den högre utbildningen kommit i skymundan. Både den föregående och den nuvarande regeringen har knappt gjort någonting åt den låga ersättningen per student, den så kallade studentpengen, som idag bara räcker till ett par timmars undervisning i veckan inom vissa områden. Detta går att åtgärda. Idag betalar universitet och högskolor tillbaka cirka en miljard om året till staten, detta på grund av att antalet studieplatser är fler än vad som efterfrågas. Det är pengar som riksdagen anslagit till högre utbildning och som bokförs som sådana i statsbudgeten, men de går i själva verket tillbaka till finansdepartementet och används för andra ändamål. Jag instämmer med universitetskanslern i hans uppmaning till regeringen: Använd dessa pengar till att höja ersättningen per student istället, de har ju från början avsatts för den högre utbildningen!

Om fria universitet och vår vision

En statlig utredning, den så kallade autonomiutredningen, ska se över universitetens ställning i statsapparaten. Som namnet på utredningen antyder, handlar det om att ge universiteten en friare ställning. Vi ser fram emot utredningens förslag. Jag hoppas på att den ska föreslå en rejäl bantning av högskoleförordningens klåfingriga detaljreglering av vår verksamhet. Alla paragrafer som var och en under nu cirka 15 år lagts till i det vällovliga syftet att kvalitetssäkra verksamheten har till slut genom sin samlade mängd istället blivit ett hinder för vår verksamhet.

Stockholms universitet har satt upp en vision för framtiden: År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Med en friare ställning för universitetet, utökade egna forskningsresurser, en höjd studentpeng och doktorernas, professorernas och alla övriga medarbetares helhjärtade insatser har vi alla möjligheter att uppnå denna vision.