Rektors promotionstal 2010-09-24

Ers excellens, herr kansler, herr statssekreterare, rektorer, promotorer, akademipresides, medaljörer, pristagare, professorer, jubeldoktorer, hedersdoktorer och nya doktorer, studenter, mina damer och herrar. Jag hälsar er varmt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2010.

Distinguished scientists from foreign universities, it is with great pleasure I welcome you as honorary doctors at Stockholm University.

Utbildning

Fler studenter än någonsin studerar vid Stockholms universitet. Antalet kommer detta läsår med god marginal överstiga 50 000. Det är fler än vid något svenskt lärosäte någonsin. Först några ord om den högre utbildningen och det just genomförda riksdagsvalet. I förra årets promotionstal sa jag om finansieringen av den högre utbildningen att ”Ersättningen per student har under lång tid släpat efter kostnadsutvecklingen och medger idag inom många områden alltför få undervisningstimmar per vecka.” Detta har företrädare för universitet och högskolor upprepat, för att inte säga tjatat om, i flera år. Nu håller något på att hända!

Båda politiska blocken utlovade i valrörelsen utökade resurser till grundutbildningen särskilt inom humaniora-samhällsvetenskap. Så här skrev alliansen i sitt valmanifest: ”För dem som har allra störst volymer inom humaniora och samhällsvetenskap handlar det om ett tillskott på mellan 100 och 150 miljoner kronor under nästa mandatperiod. Allra mest skulle Stockholms universitet få; cirka 150 miljoner kr.” Bravo! Därtill utlovas en kvalitetspremie på totalt 295 mkr per år för hela landet och med den höga kvalitet vi enligt Högskoleverket har på våra utbildningar bör Stockholms universitet kunna ta hem en rejäl bit av den satsningen. Herr statssekreterare! Vi följer tabellverket i kommande budgetpropositioner med spänning.

År 2008 tog Stockholms universitet över lärarutbildningen i Stockholm. Lärarutbildningen ska vara en angelägenhet för hela universitetet. Det återstår ytterligare några steg att ta för att säkerställa integrationen i universitetet som helhet. För det genomför vi vid årsskiftet förändringar i organisationen och vi fortsätter flyttningen till Frescati där hela lärarutbildningen inom ett par år ska vara samlad tillsammans med annan verksamhet. Vi har fortfarande mycket arbete framför oss när det gäller lärarutbildningen. Utöver organisation och flytt handlar det om den nya lärarutbildning, eller snarare de fyra nya lärarutbildningar som enligt den nya förordningen ska sjösättas nästa år. Om en månad utfärdar Högskoleverket de nya examensrätterna.

Naturligtvis förblir Stockholms universitet en av de största aktörerna i denna den största och kanske viktigaste högre utbildningen i vårt samhälle. Vår absoluta ambition är att skapa en ny och bättre lärarutbildning.

Studieavgifter och internationell ranking

Studieavgifter ska enligt riksdagens beslut införas för utomeuropeiska studenter från och med hösten 2011. Vid Stockholms universitet blir priset för helårsstudier 90000 kr inom humaniora-samhällsvetenskap och 140000 kr inom naturvetenskap, ungefär samma som i Uppsala, Lund och vid KTH. Även om vi får räkna med en nedgång av inresande utomeuropeiska studenter de närmaste åren önskar jag att vi i framtiden ska ha ett betydande inslag av inresande internationella studenter, i synnerhet från Europa. Våra inresande internationella studenter är ett kvalitetshöjande inslag i vår utbildning. De bidrar till mångfald, vidgar våra vyer och stärker vårt internationella perspektiv. De blir också när de väl avslutat sina studier viktiga ambassadörer för Sverige, Stockholm och Stockholms universitet.

Ett vittnesbörd om vår internationella ställning är de alltmer uppmärksammade internationella rankinglistorna. Av världens 12000 universitet har Stockholms universitet i år klättrat till plats 79 på den s k Shanghai-listan och till plats 129 på listan från organisationen Times Higher Education.

Man kan tycka vad man vill om dessa listor, men vi har inte råd att ignorera dem. Ordförande och vice ordförande för Stockholms universitets studentkår, här i kväll, har båda studerat i England, och vittnar båda om att de internationella studenterna har fullständig kontroll över var lärosätena befinner sig på rankinglistorna. Jag har gjort samma erfarenhet, fast med universitetsledningar jag träffar, framförallt från universitet i Asien och Amerika. Listorna spelar också en roll när det gäller våra möjligheter att rekrytera de allra bästa lärarna och forskarna.

Vi behöver arbeta mer, och vi ska arbeta mer med våra internationella relationer och vår internationella ställning. Stockholms universitet liksom landets andra stora universitet blir i allt högre utsträckning aktörer på en internationell arena för högre utbildning och forskning.

Avreglering och självbestämmande

Regeringens autonomiproposition har inneburit en lång rad strykningar i högskolelagen och högskoleförordningen från och med årsskiftet. Den statliga regleringen av vår organisation och befattningsstruktur har minskat betydligt. Det är meningen att lärosätena ska bestämma själva.

I den framtida högskoleförordningen är bara två lärarbefattningar reglerade, professor och universitetslektor. Vi behöver även befattningar motsvarande dagens forskarassistent/biträdande lektor, universitetsadjunkt och gästlärare av olika slag. Vi ska också ta ställning till frågan om befordran till universitetslektor och till professor, och vi ska skapa en sammanhållen akademisk karriärstege.

Jag har förstått att det är många, kanske inte precis på Stockholms universitet men på många andra universitet, som nu misstänker att universitetsrektorerna tänker ta tillfället i akt att öka sin makt på bekostnad av fakulteterna. Högskolelagens skrivningar om fakulteter och deras befogenheter försvinner ju från årsskiftet.

Jag har dock inga som helst planer på att nedmontera det kollegiala inflytandet. Jag vill tvärtom stärka kärnverksamhetens inflytande genom att utöka universitetsledningen med en vicerektor för humaniora-samhällsvetenskap och en vicerektor för naturvetenskap. Ledningen och samordningen av det humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, idag uppdelat på tre fakulteter, ska också stärkas genom någon form av gemensam styrelse. En sammanhållen ledning för humaniora-samhällsvetenskap behövs för framtidens utmaningar.

Forskning och samarbete med KI och KTH

Forskningen vid Stockholms universitet har stor genomslagskraft. Vetenskapsrådet publicerade i våras en analys av hur svenska lärosätens publikationer citeras i en europeisk jämförelse. Forskningen från Stockholms universitet citeras enligt Vetenskapsrådet i ”>genomsnitt 30% oftare än den från andra universitet och högskolor. Stockholms universitet ligger därmed högst bland svenska lärosäten.

I våras invigdes Science for Life Laboratory eller SciLifeLab, vårt med Karolinska institutet och KTH gemensamma forskningsinstitut för molekylära livsvetenskaper. Uppsala universitet planerar för ett parallellt institut under samma namn och i samarbete med våra tre universitet i Stockholm. I SciLifeLab finns en enorm kapacitet för DNA-sekvensering. SciLifeLab har redan idag Europas tre enda exemplar av den senaste generationens sekvenseringsmaskiner. En sådan maskin klarar hela det mänskliga genomet på en vecka. SciLifeLab ska bli ett nationellt institut tillgängligt för alla forskare. Det kommer att bli ett av världens största institut för molekylära livsvetenskaper. SciLifeLab är ett exempel på vad våra tre universitet i Stockholm kan åstadkomma tillsammans.

Jag menar att Karolinska institutet, KTH och Stockholms universitet bör gå samman till ett universitet, naturligtvis med Karolinska institutet och KTH bevarade som starka varumärken och organisatoriska enheter för vetenskapsområdena medicin och teknik. Ett komplett universitet i Stockholm, med alla vetenskapsområden representerade, skulle bli Nordeuropas största universitet och rankas som ett av Europas allra främsta och ett av världens 25 främsta på de internationella rankinglistorna.

Avslutning

Vi har en vision för Stockholms universitet: År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning. Det är universitetets tjänstemän, lärare och forskare, däribland alla ni nya professorer och nya doktorer, och jag vänder mig särskilt till er – det är ni som med era insatser fört oss framåt på vägen och ska ta oss fram till det gemensamma målet. Det är människorna som utgör själva universitetet. Ni doktorer och professorer är nyckelpersoner i denna mänskliga resurs som är Stockholms universitet. Varmt tack för er medverkan.