Rektors promotionstal 2012-09-28

 Ers excellenser, rektorer, promotorer, medaljörer, pristagare, professorer, jubeldoktorer, hedersdoktorer och nya doktorer, studenter, mina damer och herrar. Jag hälsar er varmt välkomna till Stockholms universitets installations- och promotionshögtid år 2012.

Distinguished scientists from foreign universities, it is with great pleasure I welcome you as honorary doctors at Stockholm University.

I mitten av oktober, om två till tre veckor presenterar regeringen forskningspropositionen som drar upp riktlinjerna för det statliga stödet till forskning och innovation de kommande fyra åren. Den sammanfattande rubriken lyder ”Mot bättre vetande”.

Jag bugar mig inför denna klädsamma självinsikt i regeringens beskrivning av sin proposition, men måste samtidigt konstatera att rubriken passat bättre på vissa andra propositioner än just forskningspropositionen.

Det huvudsakliga innehållet i forskningspropositionen, dvs beloppen till de föreslagna resursförstärkningarna för svensk forskning, är nämligen redan kända genom budgetpropositionen från förra veckan, och jag vill ge dessa förslag ett mycket högt betyg.

Resurshöjningarna inleds stegvis nästa år och uppgår från och med 2016 till 4 miljarder kr per år, betydligt mer än förväntat, och mycket positivt. Det är särskilt bra att det är fokus på grundforskning och långsiktig forskning och att huvuddelen av de nya resurserna går direkt till lärosätena och forskningsråden. Herr utbildningsminister, tack!

I propositionen finns också det önskade starka stödet till det av Stockholms universitet, Karolinska institutet, KTH och Uppsala universitet gemensamt uppbyggda nya och redan framgångsrika forskningsinstitutet Science for Life Laboratory.

Ett återkommande tema i detta tal är vår relation till just Karolinska institutet och KTH. Jag griper tillfället att här upprepa vad jag sagt de senaste åren. Det är min dröm, fast en del skulle säga ”mot bättre vetande”, att de tre stockholmsuniversiteten någon gång i framtiden gemensamt ska bilda ett universitet.

Det skulle bli Nordeuropas största universitet och rankas som ett av Europas allra främsta och ett av världens 25 främsta. Det skulle få en enorm internationell genomslagskraft av stor betydelse för Stockholm som kunskapsregion och Sverige som kunskapsnation. Då herr utbildningsminister, skulle det verkligen finnas fog för den slitna termen världsklass.

Stockholms universitet har en bred, stark, och internationellt mycket uppmärksammad forskning inom vetenskapsområdena naturvetenskap och humaniora-samhällsvetenskap.

Låt mig ta ett exempel, enligt Dagens Nyheters ledarsidor för en vecka sedan, citat ”ett instruktivt exempel på hur framgångsrik forskning byggs upp” slut citat. Det handlar om Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Institutet startades för 50 år sedan och Dagens Nyheter skriver: ”Under Assar Lindbeck har detta institut utvecklats till en internationellt framstående forskningsinstitution – just sådan elitforskning som utbildningsminister Jan Björklund nu önskar sig”.

På 1990-talet lade Assar Lindbeck och övriga medlemmar i den så kallade Lindbeckkommissionen – däribland forskare från Stockholms universitet – grunden till dagens svenska ekonomisk-politiska system: självständig riksbank, inflationsmål, samlat budgetbeslut, längre mandatperiod.

Regeringen har också diskret men substantiellt belönat Stockholms universitet och Institutet för internationell ekonomi till dess 50-årsjubileum. I budgetpropositionen föreslås särskilt 10 mkr till Stockholms universitet för internationella ekonomiska studier.

Forskning och högre utbildning verkar i allt större utsträckning på en global arena. Om vi som universitet ska ha ett långsiktigt berättigande måste vi verka på denna arena. Vi måste ha en stark internationell ställning.

Vår internationella ställning är stark. Det gäller särskilt forskningen som har stor internationell genomslagskraft. Det framgår av bibliometriska analyser som visar att publikationer från Stockholms universitet i genomsnitt citeras 30% över världsgenomsnittet. Det är i första hand vår naturvetenskapliga grundforskning och särskilt astronomi, fysik, kemi och miljöforskning som bidragit till denna höga siffra, den högsta för svenska lärosäten.

Detta betyder inte att vi kan vila på lagrarna. Vi kan alltid bli bättre. Stockholms universitet lanserar nu ett program för att stärka vår internationella ställning. Beslutet togs igår och detaljerna kommer på måndag men jag vill redan nu vid detta tillfälle avslöja huvuddragen.

Vi satsar 100 miljoner kronor på internationella utbyten. Vi erbjuder våra lärare sabbatsterminer för forskning vid utländska lärosäten. Vi utlyser internationellt ett stort antal postdoktoranställningar. Vi rekryterar ett antal framstående utländska forskare som redan uttryckt sitt intresse för att komma till Stockholms universitet.

Vi utvecklar ett program för fördjupat utbyte med ett antal framstående utländska universitet där vi redan har ett gott samarbete. Vi planerar också att inrätta ett Institut för avancerade studier vid Stockholms universitet där ett antal internationella forskare under längre perioder kan vistas i en stimulerande och kreativ miljö.

Det finns också positiva nyheter att förmedla inom utbildningen. Våra utbildningar är populära. Aldrig har så många sökt till högre utbildning vid Stockholms universitet som till höstens intagning, och aldrig tidigare har vi tagit in så många studenter. Det är all-time high.

Särskilt positivt är att intresset för lärarutbildningarna har vänt. Jag är övertygad om att vår utbildningsminister blir särskilt förtjust över att höra att det nu krävs höga betyg för att komma in på lärarutbildningarna vid Stockholms universitet.

Det är också positivt att notera att staten nu anslår nya resurser för den underfinansierade utbildningen inom humaniora och samhällsvetenskap, men det är långt kvar till den nivå som ansågs rimlig för 15-20 år sedan då det nuvarande systemet infördes, och nu är resursurholkningen för utbildningen störst inom vårt andra stora vetenskapsområde, naturvetenskapen.

Ett annat bekymmer för utbildningen är de nu pågående kvalitetsutvärderingarna. Utvärdering av högre utbildning är naturligtvis inget problem i sig, tvärtom. Men det nuvarande systemet 3

har brister. Det finns stora frågetecken kring relevansen och pålitligheten. Systemet måste reformeras så att underlaget för utvärderingarna blir mycket bredare.

Ett tredje och för Stockholm särskilt påtagligt bekymmer för den högre utbildningen är som ni alla känner till bristen på studentbostäder. Politikerna talar om långsiktiga lösningar men det räcker inte. Det behövs också snabba provisoriska lösningar.

Det är väl känt att ungdomskullarna går ner de kommande åren och att staten kommer att skära ner på antalet platser i den högre utbildningen. Men i Stockholm dämpas nedgången av den stora inflyttningen till huvudstaden, och Stockholms universitet har varit försiktigt med utbyggnaden av utbildningen för att senare slippa göra stora nedskärningar. Vi kan därför se framtiden an med tillförsikt.

I våras beslutade regeringen att utbildningsbidragen i forskarutbildningen måste omvandlas till doktorandtjänst efter det första av de fyra åren i forskarutbildningen. Flera lärosäten har redan beslutat att nu eller inom de närmaste åren avskaffa utbildningsbidragen helt.

Stockholms universitets styrelse har idag beslutat att helt avskaffa utbildningsbidragen. Det sker i sin helhet från och med 2015. Doktoranderna ska erhålla doktorandtjänst från första dagen i forskarutbildningen.

Strax före sommaren inrättades genom förordning en fyraårig rekryteringstjänst som ska ersätta de gamla tjänsterna som forskarassistent och biträdande lektor. Stockholms universitet kommer med stöd av denna förordning inrätta nya tjänster som biträdande lektor med rätt att prövas för tillsvidareförordnande som universitetslektor.

Vi har redan tidigare beslutat att universitetslektorer och tillsvidareförordnade forskare ska kunna befordras till professor. Dessa möjligheter till tillsvidareförordnande och befordran är dock inga automatiska rättigheter. De kräver att sökanden uppfyller i förväg uppställda höga kvalitetskrav.

Genom vårt sammanhängande system av tjänster som doktorand, postdoktor, biträdande lektor, forskare eller lektor samt professor har Stockholms universitet nu en komplett akademisk karriärväg.

Säkert ska flera av er nya doktorer nu beträda denna karriärväg och kanske arbeta tillsammans med någon av de nya professorerna. Andra ska flytta till andra lärosäten eller verka utanför universiteten, i den offentliga sektorn och näringslivet, där ni doktorer med er forskarutbildning kan göra stor nytta. Jag önskar er alla lycka till med er framtida verksamhet.

Doktorer, hedersdoktorer, jubeldoktorer, professorer, medaljörer och pristagare, ni har naturligtvis alla en nära relation till Stockholms universitet. Men alla här idag närvarande har också någon form av relation till vårt universitet. Jag hoppas ni alla vill medverka till att på olika sätt stödja Stockholms universitet och vår framtida lyckosamma utveckling. Tack för er medverkan.