Rektors upptaktstal 2006-09-04

Jag hälsar er hjärtligt välkomna till höstterminen och det nya verksamhetsåret. Jag hoppas att ni liksom jag har haft en underbar sommar. Jag tycker själv att det var skönt att komma tillbaka och träffa medarbetarna vid morgonkaffet på måndagen för två veckor sedan. Det var också roligt förra måndagen för en vecka sedan, att se alla studenterna på plats igen. Idag har jag tänkt tala en del om valet och vallöftena, och om vårt interna arbete – den långsiktiga planen, verksamhetsplanen, kvalitetsarbetet och internationaliseringsprocessen, samverkan med samhället och våra externa kontakter – och jag ska också säga en del om lärarutbildningen och Lärarhögskolan och hur situationen är just nu. 

Valet och valrörelsen 

Det är roligt att konstatera att frågor om högre utbildning och forskning har fått en framträdande plats i årets valrörelse, åtminstone jämfört med hur det brukar vara. Det har varit debatter i radio, det har förekommit i TV, t ex i programmet Uppdrag Granskning, och det står nästan dagligen i dagstidningarna om olika frågor kring högre utbildning och forskning inför valet. I SULF-tidningens senaste häfte finns det en intressant översikt där SULF har ställt ett antal frågor till partierna. 

Först grundutbildningen och då en avgörande fråga inför framtiden: vad kommer först, ska vi bygga ut grundutbildningen med fler platser, eller ska studentpengen höjas? Regeringen och socialdemokraterna har under lång tid drivit linjen att det är fler platser som är det viktigaste. Det s k 50%-målet ska uppfyllas, även om man för närvarande har skjutit det på framtiden. Det ska finnas många platser på universitet och högskolor så att så många som möjligt ska få en chans till högre utbildning. Regeringen och socialdemokraterna hävdar också att grundutbildningen är fullt finansierad. Det här håller vi inte med om på universitet och högskolor – studentpengen är alltför magert tilltagen och har urholkats genom årens lopp. En höjd studentpeng behövs. Det är också det som alla övriga partier säger. Det går en skiljelinje i denna fråga, inte mellan blocken utan mellan socialdemokraterna och de övriga partierna. 

När det gäller forskningsresurserna så lovar alla mera pengar till forskningen och alla stödjer det s k 1%-målet, dvs statliga medel motsvarande 1% av BNP ska gå till forskning. Det är litet oklart om detta inkluderar militär forskning och när detta mål ska uppnås, men alla säger att det ska uppnås. Den viktiga frågan är i vilken utsträckning nya medel ska fördelas via forskningsråd och stiftelser eller direkt till universitetens fakultetsanslag. Utbildningsministern har sagt att det nu är dags för en höjning av fakultetsanslagen och en viss höjning skedde också genom den senaste forskningspropositionen. Men han har börjat sväva på målet och har sagt att det råder en bra balans mellan fakultetsanslag och externfinansiering av forskning. Det råder inte alls någon bra balans. Fakultetsanslagen är alldeles för små i synnerhet mot bakgrund av de stora kraven på motfinansiering och de bristande omkostnadspåslag som många finansiärer beviljar. Det är också bekymmersamt att det talas mycket om öronmärkningar. Socialdemokraterna har i sitt valmanifest föredömligt mycket tal om forskning, men det är väldigt skarpa öronmärkningar, särskilt till områden inom medicin och teknik. Detsamma gäller folkpartiet och deras forskningsprogram, det har till och med satsning på äldreforskning i rubriken. 

Alliansen lovar mer pengar till forskning oavsett vad regeringen tänker satsa. Men det faktiska utfallet är väldigt svårt att sia om. Det har att göra med vilken konstellation som kommer att sitta i regeringen, och vilket parti som får ansvar för utbildningsfrågorna, oavsett vilket block som vinner. Det går också här en skiljelinje mellan socialdemokraterna och övriga partier, som alla sagt att nu måste fakultetsanslagen höjas. 

Universitetets interna arbete 

Vi har ju som ni vet en långsiktig plan för vår verksamhet och våra övergripande mål. Den har varit på remiss till fakulteterna och många personer har varit inblandade i utformningen av den långsiktiga planen. Den kommer att fastställas av universitetsstyrelsen den 8 september. Utifrån den långsiktiga planen har vi tagit ut delmål som vi arbetar särskilt med varje kalenderår. I år är ett antal frågor prioriterade, arbetet med Bologna-reformen, ökad internationell publicering, studenternas möjlighet till arbete, jämlikhet och breddad rekrytering, och ökade intäkter från externa källor. Jag tror att vi har kommit framåt med alla dessa punkter. En del har vi kommit långt med, t ex arbetet med Bologna-reformen. 

En viktig fråga som kommer att få ett stort utrymme det kommande verksamhetsåret och under 2007 är vårt arbete med kvalitet i verksamheten. Självklart är kvalitet i både grundutbildning och forskning centralt för universitetet. Vi har tillsatt ett nytt Kvalitetsråd med delvis nya befogenheter och uppgifter, med prorektor Lena Gerholm som ordförande. Jag vill säga att jag tror att internationalisering av universitetets verksamhet är en mycket väsentlig komponent i kvaliteten i vår verksamhet. Jag har talat om det många gånger tidigare och jag tar upp det idag igen för jag anser det vara en så central fråga för universitetets framtid. Jag tror inte att universitetet och har ett riktigt berättigande i statsmakternas och folkets ögon om inte dess verksamhet har en framstående internationell ställning. Vi har tillsatt en arbetsgrupp med professor Hans Wijkander som ordförande som ska arbeta med att ta fram förslag till hur vi ska arbeta med internationaliseringsprocessen. Jag vill bara nämna att vi måste få ökad fart på studentutbytet, vi kanske ska bygga ut förvaltningens stöd till studentutbytet. Naturligtvis måste vi också hela tiden arbeta med internationellt fokus i forskningen. Jag vill påminna om visionen som står i den långsiktiga planen och i verksamhetsplanen: 

”År 2015 ska utbildning och forskning vid flertalet av universitetets institutioner och enheter inta en nationellt ledande och internationellt framstående ställning.” 

Jag tror också att vi måste ägna oss mer åt ökad information internationellt om Stockholms universitet, marknadsföring helt enkelt. En viktig fråga när det gäller internationalisering är frågan om studentavgifter, alltså terminsavgifter för studenter utanför Europa och EES-området. Det finns ett utredningsförslag på remiss hos universitetet. Vi ska besvara denna remiss under hösten. Det är en komplex fråga men jag kan bara säga att det förslag som ligger och som kan sammanfattas så att vi blir av med studentpengen för alla studenter utanför EES-området och åläggs att ta in motsvarande belopp från dessa studenter samtidigt som vi inte får öka våra intäkter, det ter sig knappast tilltalande ur universitetets perspektiv. 

Samverkan med samhället och de externa kontakterna. Det är väldigt roligt att se att Stockholms universitets anställda deltar i samhällsdebatten. Det går inte en dag utan att man ser en debattartikel i tidningarna eller hör ett uttalande från verksamma vid universitetet i radio eller TV. Tack för alla dessa insatser för att göra universitetet synligt i samhället. Vi har också våra forskardagar och öppna föreläsningar i höst igen. Vi har under våren stärkt vårt samarbete med näringslivet genom att tillsätta en näringslivschef och en näringslivskoordinator och i morgon kommer det första numret av ett digitalt nyhetsbrev riktat till näringslivskontakter, beslutsfattare och alumner för att sprida kunskap om universitet och öka samarbetet och kontakterna med samhället. 

Lärarutbildningen och Lärarhögskolan 

Stockholms universitets styrelse och  Lärarhögskolans styrelse behandlade i månadsskiftet maj-juni Regina-utredningens förslag att inrätta en utbildningsvetenskaplig fakultet vid universitetet och där samla lärarutbildningen i Stockholm. Universitetetsstyrelsen har sagt ja till förslaget. Jag anser själv att det är ett utomordentligt genomarbetat och bra förslag. Lärarhögskolans styrelse har inte sagt nej till förslaget, men har däremot sagt att de i dagsläget inte säger ja till förslaget. Jag uppfattar det som en bordläggning. De har också sagt att de ska ta upp frågan och ta ställning till Regina-utredningens förslag, ja eller nej, vid Lärarhögskolans styrelsesammanträde 1 november i höst. 

Lärarhögskolans styrelse har gett i uppdrag till sin nya rektor Ingrid Carlgren att föra samtal med Stockholms universitets rektor i frågan, och jag har haft tre samtal med Ingrid Carlgren under sommaren. Det framgår att Ingrid Carlgren anser att Regina-utredningen är dålig och att den inte alls kan ligga till grund för inrättandet av en utbildningsvetenskaplig fakultet. Jag har sagt att Regina-förslaget är vårt första-alternativ och vi avvaktar Lärarhögskolans styrelsebeslut innan vi gör något mera konkret. Jag skulle tro att Lärarhögskolans styrelse inte går emot sin nya rektor och att det då blir ett nej till Regina-förslaget. Det kan ju också vara så att det blir ett politiskt ingripande i den här frågan efter valet. Men om det inte blir så och Lärarhögskolans styrelse säger nej så hamnar vi i den situation som jag beskrivit tidigare i våras. Jag upprepar att Lärarhögskolan då måste ta sitt eget ansvar för lärarutbildningens innehåll. Vi säger inte nej till samarbete, men det får ske institutionsvis. Lärarhögskolan får avtala med respektive institution om den grundutbildning som ska levereras från Stockholms universitet. 

När det gäller forskarutbildningen så har vi redan av andra skäl avvecklat den gemensamma utbildningsvetenskapliga forskarutbildningsnämnden och forskarutbildningsfrågorna ligger helt på samhällsvetenskapliga fakulteten vid universitetet. Under sommaren har vi fastställt riktlinjer för forskarutbildning på högskolor i samarbete med Stockholms universitet, riktlinjer som utformats i samråd med Södertörns högskola, och de får gälla också för Lärarhögskolan. 

Jag har också tillsatt en utredning med Lena Gerholm som ordförande, för att utreda om vi ska starta en egen lärarutbildning och om vi ska söka examensrätt i lärarutbildningen. Blir det nej till Regina-förslaget och blir det inte heller något politiskt ingripande i denna fråga så uppfattar jag att vi måste göra detta. Vi måste ha egen examensrätt, för att värna om den s k kombinationsutbildningen och för att kunna ta ett eget ansvar för lärarutbildningen. Men det här är frågor som vi får återkomma till och som ska behandlas i universitetsstyrelsen när Lärarhögskolans styrelse formellt har beslutat om Regina-förslaget. 

Framgångar för universitetet 

Under sommaren så har vi kunnat registrera ett antal framgångar för universitetet. Vi fick två Linnébidrag av de sex vi sökte. Det är ett utfall på 33% och det är bättre än för de flesta andra lärosäten. Vi har fått Linnebidrag för Klimatutveckling och för Invandrarnas ställning på arbetsmarknaden. Mer om just de här projekten och andra kan man höra om i Café Ledande Forskning den närmaste tiden i september och oktober. Vi har också fått ett s k Vinnova Excellence Center för Mobile Life. Främst av allt kanske, vi har lyckats bärga det nya stora miljöforskningsinstitutet till vilket Mistra avsatt över 200 miljoner kronor. Det har gått till Stockholms universitet i samarbete med Beijer-institutet och Stockholm Environmental Institute. Analysen i delårsbokslutet visar också att vi ökar våra externa intäkter mer än beräknat och det är mycket positivt. 

Det går bra för Stockholms universitet. När jag är ute i olika sammanhang och träffar företrädare för Utbildningsdepartementet, Högskoleverket, andra universitet och högskolor, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, osv så möts jag alltid med respekt och uppskattning för vad Stockholms universitet gör och vad vi åstadkommer. Det är ju naturligtvis ytterst beroende av de arbetsinsatser som alla medarbetare på universitetet bidrar med. Tack för er medverkan.