Kategoriarkiv: Debatt

Högskoleverkets årsrapport

Högskoleverkets årsrapport har nyligen publicerats. Här finns intressant material om universitet och högskolor i Sverige det gångna året. Pressmeddelandet rubriceras ”Goda Tider för landets universitet och högskolor”. Budskapet är att lärosätena har mer pengar än någonsin, och det stämmer, men det betyder inte att allt är gott och väl, särskilt inte inom grundutbildningen. Det är riktigt att många, framförallt de stora universiteten, har fått stora utökade forskningsresurser och ännu inte kunnat utnyttja dessa fullt ut. Det är också riktigt att studenttillströmningen ökat så att de flesta lärosäten – dock ej Stockholms universitet – kunnat utnyttja sitt takbelopp fullt ut och därigenom fått ett större grundutbildningsanslag. Men detta är också förknippat med ett större undervisningsåtagande. Fler studenter ska undervisas och examineras och ersättningen per student är fortfarande alldeles för låg, med en alltför urvattnad undervisning som följd. Ja ni har hört detta många gånger förut men jag tänker fortsätta att påminna om den alltför låga studentpengen till dess att vi får en ändring.

Annonser

Stockholms som kunskapsregion

Jag deltog idag i en debatt om Stockholm som internationellt ledande kunskapsregion. Debatten var arrangerad av Stockholms Akademiska Forum och ägde rum på Stockholms universitet. Företrädare för de politiska partierna, näringslivet och studenterna deltog. Stockholmsregionen kommer att växa snabbt och det behövs stora satsningar på utvecklingen av högre utbildning i Stockholm inför framtiden. Mer studentbostäder, mer samarbete med näringslivet och mer stipendier som ersätter studieavgiften för utomeuropeiska studenter är framtida behov som vi måste tillfredsställa. Idag presenterade Stockholms Akademiska Forum även en ny rapport om karriärvägar för studenter med examen från Stockholms lärosäten. Rapporten visar att dessa studenter lyckas väl på arbetsmarknaden och de har oftare en för utbildningen relevant anställning med högre lön än studenter från andra regioner.

Skatteavdrag för donationer

Gustav Lindencrona m fl skriver idag på SvD Brännpunkt om skatteavdrag för donationer till forskning. Det är ett gammalt önskemål och när den nuvarande regeringen tillträdde lovade utbildningsministern att frågan skulle utredas. Så skedde också och resultatet blev en besvikelse, precis som artikelförfattarna beskriver. Jag har flera exempel där potentiella donatorer som önskat stödja forskningen vid Stockholms universitet dragit sig ur när det visat sig att skatteavdrag för den tilltänkta gåvan inte medges. Här har svensk forskning en konkurrensnackdel jämfört med forskningen i många andra länder. Tänker framtida regering – oavsett vem som vinner valet – göra något åt saken?

Samverkansuppgiften

Företrädare för akademierna och organisationen Vetenskap & Allmänhet skriver idag i UNT om samverkansuppgiften. Jag instämmer i den i rubriken formulerade uppmaningen – Släpp ut kunskapen i samhället – men jag håller inte alls med om problembeskrivningen i artikeln. Skulden för att kunskapen från universitet och högskolor inte tas tillräckligt tillvara lägger författarna på lärosätena och forskarna. I själva verket har dessa under den senaste tioårsperioden lagt ner mycket arbete och resurser – tagna från utbildning och forskning – på samverkansuppgiften och ett stort antal forskare ägnar mycket tid åt att informera om forskning. Forskningsinformation har idag en helt annan och mycket mer framträdande plats i media än för tio år sedan. Jag deltog i november i en av Vetenskap & Allmänhet arrangerad debatt (som sänts flera gånger i Kunskapskanalen) om detta ämne och sa då (sic) att det är ett djävla tjat på forskarna och att man borde kräva lite mer lyssnande av politiker och beslutsfattare istället. Det gäller fortfarande.

Studentbostäder

Bristen på studentbostäderna uppmärksammas vid varje terminsstart, så också igår då Stockholms universitets studentkår presenterade en rapport över studentbostadsbyggandet det gångna decenniet och Stockholms stad lanserade en ny bostadskö för studenter. Universitetet för en kontinuerlig diskussion med staden om studentbostäderna. Bristen på sådana medför att många studenter väljer bort Stockholms universitet. Det förekommer till exempel att utländska studenter som sökt hit och kommit in ändå tvingas avstå på grund av avsaknad av bostad. De politiska blocken i Stockholm har den senaste veckan debatterat frågan i pressen. Den politiska makten i Stockholm har ju växlat de senaste valen och att döma av studentkårens sammanställning över studentbostadsbyggande har nog båda sidorna hanterat saken ungefär lika bra eller dåligt. Högre utbildning i Stockholm kommer att växa, tillgången på studentbostäder måste också växa.

Uppdrag Granskning

SVTs Uppdrag Granskning hade igår ett reportage om doktorandernas ekonomiska situation. Budskapet var att universiteten låter utländska doktorander arbeta för orimligt låga stipendier medan svenska doktorander får doktorandtjänst. Det är naturligtvis inte alls bra om doktorander antas utan att finansieringen ligger på en acceptabel nivå, motsvarande ett utbildningsbidrag. Det är inte heller bra om doktorander med stipendier eller utbildningsbidrag inte fått fullständig information om att dessa stödformer saknar de sociala förmåner som kommer med en doktorandtjänst. Det är bra att Uppdrag Granskning tagit upp detta. Samtidigt målar programmet upp en svepande bild helt i svartvitt och underlåter att redovisa en rad andra relevanta omständigheter. Här är några.

1) De flesta doktorandtjänsterna utlyses och kan sökas av alla, inklusive utländska studenter. Många doktorandtjänster innehas av utländska doktorander. Det statliga doktorandstödet består inte enbart av doktorandtjänster utan även av utbildningsbidrag som i likhet med stipendierna saknar doktorandtjänsternas sociala förmåner. Många svenska doktorander har utbildningsbidrag. Många doktorander med stipendier och alla med utbildningsbidrag tilldelas doktorandtjänst efter halva utbildningstiden.

2)Forskarutbildningen är inte bara ett arbete utan en utbildning. Den utbildningen är gratis för alla, även för utländska studenter, och kommer så att förbli också när studieavgifter införs i grundutbildningen för utomeuropeiska studenter.

3) Borde vi ändå inte omvandla alla stipendier och utbildningsbidrag till doktorandtjänster så att alla doktorander får samma villkor? Jo visst, men det är inte möjligt med nuvarande resurstilldelning, trots den ökning som tillkommit genom forskningspropositionen. Det skulle ta alla nya resurser i anspråk och ändå inte räcka till. Regeringen har bestämt att forskarutbildningen ska hålla en viss volym. Universiteten har i sina regleringsbrev ett uppdrag att examinera ett visst antal doktorer. Sålunda ska t ex Stockholms universitet producera 1000 doktorer 2009-2012. Denna av regeringen bestämda dimensionering är helt beroende av att ett stort antal doktorander går på stipendier och utbildningsbidrag i stället för doktorandtjänst.

Resurstilldelning

Jag rekommenderar och instämmer i Lisbeth Larssons inlägg om forskningspolitiken på DNs kultursidor igår. Det resurstilldelningssystem som regeringen tillämpat i forskningspropositionen är i huvudsak ett kvantitetsrelaterat snarare än ett kvalitetsrelaterat system och det negligerar humaniora och samhällsvetenskap. Universitetsstyrelsen har i budgetunderlaget till regeringen ägnat en hel sida åt kritik av bristerna i detta resurstilldelningssystem. Jag har kommenterat det flera gånger tidigare men det skadar inte att påminna om bristerna igen nu när vi har fått ny minister.